• Foto,  Naturligt

    Kiruna med omnejd

    Okej, det tog ett tag innan nästa inlägg kom, men bättre sent än aldrig som man brukar säga!

    Jag är så taggad på att visa bilderna från resan till Kiruna vi gjorde i somras. Vi var bara däri två dagar, så det blev ett maxat schema med fjällen i fokus!

    Men först tog vi såklart en titt på den vackra träkyrkan som Kiruna är känt för. Strukturen är tänkt att efterlikna en samekåta.
    Monument över den lokala hjälten och stadens grundare – Hjalmar Lundbohm!
    Men sen var det dags att dra vidare mot resans höjdpunkter, Abisko och Björkliden! Vi hade en hyrbil för att kunna stanna till på olika ställen längs vägen.
    Just Torneträsk-regionen ligger mig varmt om hjärtat eftersom jag varit och bott där i omgångar ända sedan jag var liten. Här på stationen brukade vi hämta vatten, men jag tror dock inte man kan göra det längre…
    I väntan på vintern…
    Här passerar även malmtågen titt som tätt med sina 52 vagnar, på väg till och från Narvik!
    Tröttnar aldrig på vyerna här!
    Stiligt värre – Lapporten!
    En kuriosagrej om mig är att jag var sjukt skillad på att rita i Paint när jag var yngre, och jag ritade av en bild av Lapporten som blev supercool!
    Väl i Björkliden skulle vi gå en bit upp mot stugan som ligger ca 9 km upp från vägen. Men vi gick kanske 2 kilometer max… Men nästa gång så!
    Man får i alla fall se mycket fint på den korta biten!
    Just det. SNÖ! Mitt i sommaren! Det måste man ju springa ut på trots risken att det börjar glida.
    Jag har inte varit här jättemånga gånger på sommaren, utan mest på vintern/våren, så det är lite märkligt för mig att se Torneträsk helt utan is och snö.

    Så! Det var en liten throwback till resan i somras! Det är ju alltid lite mysigt att titta tillbaks på “gamla” bilder och detta var inget undantag. Speciellt inte nu när vintern här i Uppis är helmysko… det regnar och är plusgrader typ varje dag!
    Men så verkar det som att de flesta har/har haft en trist vinter vädermässigt lite överallt i Sverige..? Nåja, februari är ju också en vintermånad så man kan ju alltid hoppas att det blir NÅN form av vinter…

    Ta hand om er så hörs vi snart!

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting,  Naturligt,  Övernaturliga ting

    Den sista dagen i dimma

    Long time no see!
    Ni kanske undrar om jag har dött eller så, men det har jag faktiskt inte.
    Jag har bara haft fullt upp med, ja, ingenting särskilt egentligen. Men en sak har jag gjort: Jag har räknat ner dagarna sedan en tid tillbaka för att IMORGON börjar ju plugget!! Jag är såå taggad!
    Kursböckerna och anteckningsblocken ligger i en prydlig hög på bordet. Ja, jag skriver anteckningar för hand 2018. Även om det är smidigt med dator så hajjar jag inte hur man hinner med att få ner allt man ska medan man lyssnar och knappar på tangenterna…
    Sen skriver jag dessutom betydligt fortare för hand än på en dator (blir alltid smått avis på folk som kan skriva utan att titta på tangenterna).

    Men nog om det nu, för jag kom ju på att jag inte ens har lagt upp bilderna från vår sista dag i England i somras.
    Även om det var över 2 månader sen vi kom hem så kan det ju vara lite skoj att berätta om då vi gick vilse i dimmorna i Dartmoor… så klyschigt, eller hur!

     

    Oändliga mil i vänsterfil på dessa sagovägar…

    Näst sista dagen besökte vi Roseland Heritage Coast i Cornwall. Fantastastiskt vackert, men lite för kallt och blåsigt för att bada.

    Här fanns dock massor av vackra stenar!

    Mitt hjärta.

     

    Sista dagen begav vi oss åter till Dartmoor och den lilla byn Widecombe in the Moor.

    En väldigt liten, men gammal by.
    Den stora sevärdheten är den medeltida katedralen som vi såklart tog en titt på!

    Det är något väldigt dystert, men samtidigt vackert med detta tidlösa, dimmiga landskap. Det är inte svårt att förstå varför skräckförfattare har inspirerats av Dartmoor i hundratals år.

    Efter en förvånansvärt fin lunch var det dags att bege sig ut på själva mooren…

    …detta hade jag verkligen längtat efter! Även om det inte var så jättemuntert väder så var det en svårslagen känsla att vandra bland dessa midjehöga ormbunkar.

    Och stämningen blir ju speciell när dimman kryper på…

    Hästarna gjorde oss lite sällskap på vägen

    Ett unikt och makalöst landskap!

    På långt håll ser inte stenansamlingarna så stora ut, men de är verkligen enorma!

    Ungefär här började vindarna och dimman tillta…

    Den här bilden tog jag precis när vi kom fram till stenarna…

    …och så här såg det ut på samma ställe 10 minuter senare.
    Har aldrig varit med om något liknande! Dimman och de starka vindarna stängde liksom ute alla intryck och man tappade tidsuppfattningen litegrann.

    Detta var bland de sista bilderna jag tog.
    Efter det här så började vi nämligen fundera på hur fasen vi skulle hitta tillbaka till bilen som vi hade parkerat någon kilometer bort. Vi visste ju från vilket håll vi hade kommit, men vi hade ju inte följt någon väg eller stig, utan bara vandrat rakt ut på heden. Och när dimman drog in så man knappt såg 5 meter framför sig så tappar nog även den bästa sin orienteringsförmåga…
    Hur som helst så ville vi inte stanna och vänta, för vi visste ju inte hur länge sån här dimma kan ligga kvar.
    Så vi började gå. Och gå. Och gå ännu mer.
    Ingen av oss var ultimat klädda för blöt vegetationspromenad, så vi bestämde oss för att försöka hitta en av de asfalterade vägarna som slingrar sig över hela Dartmoor. Sagt och gjort!
    Vi hittade en väg, men med noll aning om var vi befann oss och vilket väderstreck som bilen var, så gick vi bara åt ett håll.
    Här tycker ju en smart person att det bara är att dra fram GPSen på mobilen så löser det sig. Det gjorde vi också, men eftersom vi inte noterat vart vi parkerat bilen så var den inte till mycket hjälp…
    Efter nästan en timmes promenad på okända vägar så började dimman lätta något, och slutligen hittade vi äntligen bilen! Har nog aldrig varit så glad över att ha en hyrbil!
    Blöta, trötta och fortfarande lite halvt förvirrade satte vi oss i bilen och åkte tillbaka mot Torquay.

    Utflykten slutade väl inte exakt som vi tänkt oss, men det här är ju en sån grej som ändå är lite skoj att ha varit med om och berätta om för andra.
    För ingen resa till Dartmoor kan ju vara komplett utan att ha gått vilse i den täta och hemlighetsfulla dimman…

     

     

    Until next time!

     

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting,  Naturligt,  Okategoriserade,  Övernaturliga ting,  Väsen, myter och vidskepelser

    Där legend möter verklighet – fortsättningen

    Vi fortsätter som sagt med resten av bildbomben här, enjoy!

     

    Om man har viljan och orken att ta sig högst upp så blir man hälsad av kung Arthur.

    Härifrån kunde man även se över till andra “sidan” av slottet.

    Man kunde se rätt långt i största allmänhet!

    Dags att påbörja passagen!

    Jätteimpade bergsklättrare!

    Man kände sig ganska liten och obetydlig på den här vilda och väldiga platsen, speciellt nere på stranden…

    Även om grottorna såg häftiga ut från toppen av klipporna, så var de faktiskt ganska små… men det var inget som hindrade oss från att utforska!

    Som gjort för smugglare?

    Till slut blev vi dock tvungna att lämna det mytiska slottet Tintagel och bege oss tillbaka mot byn med samma namn.

    Här lever man gott på legenden om kung Arthur och hans riddare eftersom människor från hela världen kommer till denna magiska, om än något otillgängliga plats.
    Längs gatorna fanns t.ex. vandrarhem och restauranger döpta efter legenden, och flera butiker som bara sålde fantasy- och sagoinspirerade föremål.

     

     

    Japp, detta var helt klart resans stora (och oväntade) höjdpunkt! Jag förstår verkligen varför människor dras till dessa platser och har gjort så i alla tider.
    Liksom Stonehenge och Glastonbury attraherar såna här mytiska platser gärna moderna hippies och typ New Age-människor också, vilket jag tycker är lite skoj.
    Personligen vill jag ju gärna tro på legenderna, men det är framförallt den påtagliga historien som lockar mig.
    Men för andra är det nog precis tvärt om…

     

    Efter Tintagel for vi vidare mot Cornwalls södra kust och det fantastiskt vackra Roseland som jag tänkte visa i nästa inlägg.

     

    Until next time!

     

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting,  Naturligt,  Okategoriserade,  Övernaturliga ting,  Väsen, myter och vidskepelser

    Där legend möter verklighet – Tintagel

    Nu, kära vänner, ska jag äntligen visa vilken extraordinär plats vi har haft nöjet att besöka:
    Tintagel.

    Jag vet inte vad jag ska säga mer än att det här stället (som ligger vid Cornwalls norra kust) verkligen tog andan ur mig. Jag visste ju att det låg ganska häftig till vid klipporna, men att det var så här stort, mäktigt och sagolikt, det hade jag ingen aning om!

    Förutom en central punkt i Arthurlegenden, så har Tintagel varit en viktig arkeologisk plats sedan början av 1900-talet. Man har bland annat hittat rester av keltiska kloster, samt flera normandiska byggnader.

    I alla fall så insåg jag att jag tog sjukt mycket bilder här, så det får helt enkelt bli två inlägg med spektakulära bildbomber!
    Det kanske kompenserar lite för mitt tröga bloggande senaste tiden också… ^^
    Enjoy!

     

    Detta dramatiska och makalösa landskap… I’m speechless.

    Jag kan både förstå (och inte förstå!) varför man valde att anlägga ett slott här för över 1500 år sedan…

    Växtligheten är lika vild och stark som landet!

    För att komma upp till slottets högsta punkter så behövde man klättra i en hel del branta trappor… för det var högt!
    Mind the gap…

    “Okej nu ska jag gå ut där på klippavsatsen med ett 50 meter stup nedanför, i orkanblåsten!”

    Look at that brave son of a bitch!

    Mycket av det forntida samhället som låg här har bokstavligen blåst bort…

    Här till höger ser man en av de många trapporna


    Här blåste det som det gör bakom en jetmotor. Okej jag vet inte hur starkt en jetmotor blåser, men fasen vad det blåste här!

    Men eftersom jag är så fascinerad av havet och stora vågor så bara MÅSTE jag krypa ut på kanten och titta!

    Nere vid stranden fanns flera grottor som jag ska visa i nästa inlägg!

     

     

     

    Until next time!

     

    Loading Likes...
  • Foto,  Naturligt,  Okategoriserade

    Into the blue

    Men vi slapp bli blöta i alla fall…

    Fredagen spenderade vi i den gamla hamnstaden Plymouth, som gränsar till Cornwall.
    Målet var National Marine Aquarium – Englands största akvariepark. För vem älskar inte havet och dess invånare??

    Jag glömmer ofta bort hur trevligt och rogivande det är med havslevande varelser. Även om de är “instängda” i akvarium så är de ju ändå i sitt naturliga habitat på många sätt.

    Vi får en inblick i deras fantastiska värld som är så långt ifrån, men samtidigt alldeles intill vår egen!

    En riktig fotoutmaning!
    Det är mörkt och alla djur rör sig snabbt och oberäkneligt…

    …men ack så fridfullt!

    Vid Plymouth Aquarium pågår inte bara utställningar, utan man utbildar även och forskar kring vård av havsmiljö och olika arter.
    Det känns bra att kunna bidra till detta!

    Maneter är lite läskiga att röra vid, men drömmiga att titta på.

    Den supervackra och skitgiftiga drakfisken!

    Och min favorit: Nemo!
    Även känd som Clownfisk.

    Oh hai there!
    Rockans mun ser helt klart ut som ett gulligt litet ansikte.

    Under ytan.

    Vi hann inte se så mycket av själva stan i Plymouth, men däremot åt jag den godaste pizzan ever! (Och jag har ätit många vill jag lova!)
    Så har ni vägarna förbi Plymouth – gå till Bella Italia Barbican för sjutton!

    Detta var ingen shoppingresa i första hand, men jag kunde ändå inte låta bli att fynda några av mina favoritböcker på Waterstones i Plymouth:
    David Eddings Sagan om Belgarion.
    Perfekt att koppla av med tillsammans med lite afternoon-tea!

     

    Ett litet avbrott från vårt historia/legend/myt-tema på resan alltså…
    Men nästa inlägg kommer det jag ser mest fram emot att visa er, så håll till godo!

     

     

    Until next time!

     

     

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting,  Naturligt,  Övernaturliga ting,  Väsen, myter och vidskepelser

    What’s the meaning of Stonehenge?

    Japp!

    På torsdagen besökte vi detta uråldriga och mytomspunna monument som man egentligen inte vet så mycket om.
    Jag har själv alltid trott på teorin om druiderna, och att Stonehenge byggdes som en plats för andlighet och/eller offerplats.

    Men det återstår för arkeologerna att fundera vidare på, och under tiden kommer här lite bilder från vår utflykt till monumentet!

     

    Detta var egentligen det enda utflyktsmålet vi var på som hade väldigt många turister. Av förklarliga skäl såklart… nåja!

    Turister eller ej så var det väldigt häftigt att se Stonehenge på riktigt.
    Och när man ser det på nära håll så är det lite svårt att inte låta bli att fundera kring vilka som byggde detta, och varför…
    En del av magin med historiska och förhistoriska platser tycker jag är just att det är mycket som är höljt i dunkel.
    Man kan betrakta, fundera och förundras över den mänskliga aktivitet som pågått här i svunna tider.
    Våra förfäder byggde ju alla dessa platser av en eller flera anledningar. Och dessa anledningar tar de inte alltför sällan med sig när de försvinner…

    Här blåste det betydligt mer än i Dartmoor!
    Försöker slappna av och se neutral ut trots att klänningen blåste upp flera gånger och lämnade lite åt fantasin…
    Tur att jag inte kände nån där!

    Efter Stonehenge for vi vidare till en annan mytomspunnen plats där det om möjligt blåste ännu mer:
    Glastonbury!
    Så frälst som jag är i sagor och myter så var detta ett måste – Glastonbury Tor.
    Varför?
    Jo, det sägs att detta var platsen där Avalon låg en gång i tiden, och att Arthur Pendragon himself är begravd här eller i närheten…

     

    Själva tornet uppe på kullen är dock byggt på 1300-talet som en del av en kyrka, och alltså betydligt yngre än vad tiden för Arthurlegenden anger. Men det har förekommit mänsklig aktivitet här sedan järnåldern, och platsen omnämns redan i keltisk mytologi. Så det finns anledning att tro att Glastonbury döljer något…

    Även om landskapet antagligen inte såg ut just så här under medeltiden så är det lätt att förstå varför människor har dragits till denna plats i alla tider.
    Det är något oförklarligt uppfyllande med att blicka ut över det ändlösa gröna landet.

    Och så blir man expert på att hålla i kjolen!

    Fåren blåste nästan i väg där uppe – jag skojar inte! Men de verkar ha lärt sig att söka skydd i ett trångt hörn.
    Eller så ville detta får bara ha lite ensamtid, vem vet.

     

    Två mytologiska platser i en smäll alltså!
    Men jag har mer att visa, bland annat det häftigaste stället av dem alla. Och kan ni tänka er, där blåste det faktiskt ännu mer!!

     

    PS. Om ni inte sett den så kommer här en superbra och rolig låt av Ylvis, som handlar om mystiken med Stonehenge. Enjoy!

     

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting,  Naturligt

    Touring Torquay

    Glad Midsommar i efterskott! (om man nu kan säga så..?) ^^

    Nåja, jag hade i alla fall en lugn och trevlig midsommar igår med nära och kära och god mat.
    Midsommar är som bekant inget som jag nånsin “firat”, trots att det är en av våra största högtider. Jag tycker det är roligare att fira lite udda grejer och händelser, ni vet sånt som inte återkommer varje år.
    Kan ni förresten fatta att vi redan går mot mörkare tider?? Man har ju knappt kommit in i sommarstämning än, fasen vad tiden går fort!

    Och när tiden går undan i den här takten så är det ju kul att kunna blicka tillbaks på roliga händelser! Så därför tänkte jag fortsätta med dag 2 från vår Englandresa. Vi spenderade denna dag som en heldag i Torquay, där vi också bodde under hela veckan.

    Torquay är en gammal kuststad i södra Devon, även känt som “the English Riviera”.
    Typ som Sveriges Gotland kanske man kan säga..?

    Fast med bättre utsikt än vad som finns på Gotland! 

    För att komma ner till stranden så åkte vi en sån här gammaldags railway-lift. Det var ganska högt och kändes lite skakigt, men den gick ganska sakta som tur var!

     

    Äntligen nere!

    “Ska bara klättra på de skitstora stenarna. Jag kommer se ut som en liten myra bland stora sockerkorn. Typ.”
    Nästan.

    När vi lekt färdigt på stranden så var det dags att bege sig uppåt igen.

    Visst ser det lite lustigt ut?!

    På eftermiddagen åkte vi ut till den lilla byn Cockington village, alldeles utanför Torquay. (En by som för övrigt har anor från järnåldern!)
    Det var sådär gulligt och lummigt, som Nangiala typ!

    Hantverkskvarteren med live glasblåsning!

    Och så fanns här en gammal kyrka! Och alla vet ju att jag måste gå in i gamla kyrkor, överallt i världen.

    Hela byn var förtrollande fin, men denna rosenträdgård tog ändå priset. Alltså dofterna här går inte att beskriva!

    Sniff!

    Så här ser tydligen rosen Queen of Sweden ut. (Jag kan inget om rosor…)

    Till och med vägen till Cockington var fin!
    Så här ser dock väldigt många landsvägar ut i England. Extremt vackert, men som svensk och van vid mycket space när man kör så känns detta lite väl trångt…

     

    Lummigt, vackert och varmt skulle nog beskriva denna dag.
    På torsdagen besökte vi en av Englands, om inte världens, mest kända och gåtfulla platser… bilder från denna kommer inom kort!

     

     

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting,  Naturligt

    Exploring the Moor

    Jag är tillbaks!!

    Både rent fysiskt här hemma i Sverige, och på bloggen!
    Lite över en månad med så gott som total bortkoppling av bloggar och andra medier har gjort mig gott måste jag säga.
    Men nu är jag som sagt tillbaka, och jag måste erkänna att jag faktiskt saknat bloggen lite, och alla er fina läsare.
    Livet har i stort sett lallat på som vanligt, men jag har en stor och superskoj förändring på gång som jag tänkte berätta mer om längre fram!

    För just nu vill jag ju visa upp alla hundratals bilder från min och Mickes roadtrip i sydvästra England som vi genomförde förra veckan.
    Okej, jag kommer inte lägga upp exakt alla bilder, men jag har en hel del att visa från alla otroliga platser vi besökte!

    Så först ut kommer här dag ett från Dartmoor National Park, som var en av resans huvudattraktioner. Enjoy!

    Vi hyrde en Skoda med automatlåda eftersom ingen av oss kört i England tidigare. Det gick dock förvånansvärt bra, även om det var väldigt ovant i början att köra på fel sida…

    Första anhalt blev Dartmoor Prison Museum.
    Där inne fick man dock inte fota eftersom samlingarna är privata och fängelset används än idag. Från början byggdes fängelset dock för att husera krigsfångar under Napoleonkrigen i början av 1800-talet.

    Eftersom vi inte har såna här vackra vyer i Sverige så blir varje ögonblick lite extra breathtaking!

    Något vi definitivt inte har är vilda Dartmoorponnys! Detta var första gången i mitt liv jag  kommit så nära vilda hästar, och det var en alldeles obeskrivlig känsla!

    Must. pet. the foal.

    Även om dessa hästar är relativt vana vid människor och bilar så var det svårt att komma nära hela flocken.

    Flockens alfahingst höll nämligen ett vakande öga…

    Efter lunch blev det mera hästar. Fast denna gång i form av minihästar på Dartmoor Miniature Pony-Centre.

    Så söta så man smäller av!


    Där fanns även lika söta miniåsnor!

    Och den gigantiska Shirehästen!

    Så här ser jag tydligen ut när jag ber Micke fota mig när jag klappar miniatyrhästarna i hagen.

    Här fanns även andra djur, samt fåglar av alla de slag.

    Denna and hade t.ex. bästa frisyren…

    …liksom denna höna. Ser den ens vad den äter undrar jag?

    Efter detta hästjobb begav vi oss ut på hedarna i Dartmoor…

    Liksom vildhästarna och korna, så strövar även massor av får fritt här. Kör försiktigt!

    Försökte hålla reda på hår och klänning i de vilda vindarna, men gav upp till slut.

    Och här slutar dag ett på den magiska resan!
    Men det är mycket kvar att visa från flera mytomspunna platser i detta förtrollade land… missa inte!

     

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Naturligt

    Jakten på den vår som flytt

    Nu är våren här!!

    Ingen tvekan om saken eftersom säsongens första tussilago har visat sig. Åtminstone här i Uppis.
    Och även om det kanske är lite för tidigt att gå barfota än, så talar allting för att den ljusa tiden är här för att stanna nu…
    Snön är nästan helt borta, solen strålar, och folk sitter på uteserveringar i 3 plusgrader och dricker vin (ja, jag skojar inte, har sett det flera gånger den här veckan!) Man talar ju ibland om vad typiskt svenska saker egentligen är, och detta måste ju vara en av de sakerna – att sitta utomhus med infravärme och larva sig, bara för sakens skull.

    Men skit samma, tussilago var det!


    Även om det inte vimlade av dem, så var det ändå tillräckligt många för att inte vara en lokal värmefläck!

    Must. Share. On Instagram.

    Har samlat på mig en redig hög för att balansera stenar senare i vår…
    Nejdå det har jag inte. Vet faktiskt inte varför denna hög ligger just här?

    Gamla Uppsala i fjärran. Längtar tills vårvindarna kommer och drar in över de gamla gravfälten. Tröttnar aldrig på stället!

     

    Sådär.
    Detta var alltså kvällens betydligt mer lyckade fotoutflykt än förra gångens! Inga isande vindar och djup snö, bara värmande sol och plaskande små (och stora) vattenpölar. Snart är grönskan här…

    Önskar er alla en underbar och Glad Påsk!

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Naturligt

    Ute på tunn skare

    Ni vet när man planerar att göra nånting en kväll, och allt bara blir precis så där perfekt som man tänkt sig?
    Inte jag heller.

    Tanken idag var att åka på en utflykt i Skäggesta några kilometer från Uppsala. Och det gjorde vi ju förvisso. Jag hade dock planerat att fånga en gyllene för-vår-solnedgång på bild med den milda vårbrisen i ansiktet.
    Men tji fick jag!
    Det har varit plusgrader och strålande sol här hela dagen idag, och när vi cyklade till gymmet imorse så märkte jag att jag äntligen kan växla på cykeln! Det är ett av många vårtecken för mig. Så fort det blir under nollstrecket så fryser nämligen växlarna på min cykel, och jag får finna mig i att cykla på ettans växel hela vintern… Men idag var det alltså fritt fram att växla på cykeln, vilken lyx!

    I alla fall: Utflykten till Skäggesta blev precis så där som man inte hade tänkt sig. Molnen hopade sig precis när vi åkte, men solen sken ganska starkt till och från, så det kändes ändå som att det fanns okej chanser.
    Men nä, is-blåst i fejjan, kissnödigt och mediokert kan få sammanfatta det hela. Allt som allt blev det typ 10 bilder från min hittills kortaste fotorunda…

    Av någon anledning så har den här vintern gjort mig så extremt opepp på just vinter. DEN TAR JU ALDRIG SLUT!!
    Har nog aldrig längtat så mycket efter våren och sommaren…

    Fick iallafall känna mig som en alv en stund när jag kunde gå på skaren utan att sjunka ner i den halvmeterdjupa snön. Alltid nåt!

     

     

    Så, nej tack till isande vindar och snö överallt… give me spring!
    Efter denna skitkorta fotorunda bestämde jag mig för att inte fota nåt mer förrän våren är här på riktigt… inte utomhus iallafall, och därmed basta!

     

     

    Until next time!

    Loading Likes...