Foto,  Naturligt

Lunkar i Lunsen

1 februari, 2022 /

Åh vad jag är fyndig med mina rubriker ibland… eller inte.
Lunsen är ett naturområde utanför Uppsala som jag åker till då och då och jag har alltid trott att ordet lunsen är ett verb relaterat till att ”lunka”, alltså att promenera lite förstrött eftersom många just promenerar omkring där. Att ”lunsa fram” liksom. Men Google upplyste mig om att luns inte är något verb utan ett substantiv som betyder klantskalle/troglodyt/tölp/stolpskott, etc. Det finns tydligen även en feminin motsvarighet till ordet – en lunsa som betyder typ ”klumpig kvinna”. The more you know!
Givetvis ställer man sig då följdfrågan varför någon döper en stort vackert skogsområde till ”Klantskallen”? Det finns säkert någon rimlig orsak till det som jag dock inte orkar leta efter just nu…

Jag tänkte mest dela med mig av gårdagens strapatser i just Lunsen. Jag kände mig faktiskt oförskämt pigg igår och åkte därför iväg på en liten utflykt. Det var så himla skönt att komma ut och röra på benen och andas skogsluft!

Aaah!
Det blev inte så många bilder från utflykten eftersom jag ville fokusera på att bara vara i stunden. Annars blir det lätt så att fotandet tar överhanden när jag är ute och jag ”glömmer” liksom att njuta av stillheten och tystnaden.
Tédags!

Trots att jag var ute i över fyra timmar och vandrade så orkade jag även med ett gympass på kvällen.
Det känns lovande att både den mentala och fysiska styrkan kommit tillbaka. Eller är det kanske bara tillfälligt..? Vi får väl se helt enkelt, men jag är noga med att inte tvinga fram ork som inte finns eller vilja som inte finns. Det är dock svårt att hitta en bra balans i detta, för när den där orken plötsligt infinner sig så vill man ju passa på att göra allt man inte orkar annars och då kan det nog lätt bli ett bakslag.
Men so far, so good.

Kram på er <3

10 kommentarer

Kommentera