Jag har nu bestämt mig för en ny följetong om ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat, nämligen folktro! Och inte vilken folktro som helst, utan den germanska/nordiska traditionens väsen och vidskepelser.
Historia och folktro går ju hand i hand på många sätt, men folktron kan vi liksom inte belägga med faktiskt källmaterial, utan den grundar sig på folks upplevelser, iakttagelser, samt muntliga och skriftliga sagor.
Just därför tycker jag det är väldigt intressant att se hur våra traditionella väsen står sig mot dagens moderna samhälle! Folktron finns ju kvar av en anledning, och hos många människor är den så djupt förankrad att de nästan blir förolämpade om man ifrågasätter deras upplevelser.

Först ut är ett av de första väsen som jag själv blev bekant med som liten – Näcken. 
Jag hade nämligen en barndomsvän som var helt övertygad om att Näcken fanns på riktigt, och hon fick inte under några omständigheter gå nära vattendrag och sjöar.
Själv var jag lite skeptisk eftersom mina föräldrar berättade väldigt tidigt för mig att Tomten, Näcken, Påskharen och andra väsen bara är påhitt…
Jag ville ju visa mig som en tuff och modig 6-åring inför min kompis, så jag promenerade trotsigt längs strandkanten och ropade på Näcken. Inget svar.
Mina päron hade tydligen rätt. Näcken finns inte. Åtminstone inte i skogssjön vi bodde vid.

Vacker? Nja… Magisk? Ja!
Målning av Ernst Josephson

Det är nämligen så han framställs i folktron. En vacker man som sitter i vattendragen och spelar fiol. Barn och kvinnor (ibland också män) förtrollas av den vackra musiken och dras ned i vattnet och drunknar. Men Näcken kunde också ta sig andra former, exempelvis som en ande eller en häst – den så kallade Bäckahästen. Den vackra vita hästen lurar barn att klättra upp på dess rygg och drar sedan med dem ner i djupet.

Framförallt skulle man passa sig för Näcken om man var gravid eller var ett odöpt barn, och det sägs att han var som allra mest aktiv under Midsommarnatten.
Näcken är dock inte helt hopplös och illvillig – om man ger honom snus, brännvin, ett svart djur, eller lite blod, så blir han rent av hjälpsam och erbjuder att lära ut sin vackra musik!

Näcken har framställts på olika sätt under århundradena, och det finns även tolkningar och romantiseringar av sångerna han sjöng. Många gånger handlar det om ensamhet, sorg, eller vackra damer. Dessutom kan han framställas på olika sätt beroende på vart man är rent geografiskt.

En hemlighetsfull hamnskiftare helt enkelt!

 

Until next time!

Loading Likes...