• Foto,  Naturligt

    Mer fjäderfän åt folket!

    När lugnet lagt sig efter snöstormen gav jag mig ut för att se om jag kunde fånga några fåglar på bild, inte allt för långt hemifrån. Och jovars, nog var det full rulle även ”in på knuten” som det brukar heta!

    Bland annat den vackra björktrasten som spanade efter left-over nypon.
    En koltrasthona!
    Invid en skogsdunge i Gamla Uppsala hade någon satt upp en fågelmatning. Där var det definitivt liv och rörelse!
    Mina frön, ge fan i!!” skriker grönsiskan åt gråsiskan.
    Blåmesen funderar på om det är värt att lägga sig i tumultet eller inte…
    …och talgoxen verkade allmänt oberörd av spektaklet.
    Ett korn till mig!
    Vacker pose!
    (Fast egentligen fick han syn på min stora, konstiga kamera här och for iväg)

    Känner mig nästan lite fånig, men alltså… jag har verkligen börjat se fåglar i ett annat ljus senaste tiden!
    Okej, jag har alltid tyckt att de är vackra/häftiga och att deras sång markerar vårens ankomst är underbart, etc. Men det är som att en ny värld plötsligt öppnades ovanför mitt huvud. Jag kikar ut genom fönstret efter trastar och finkar, lyssnar på Pippipodden (riktigt mysig podd!) och i tisdags passade jag på att fynda ett par uppslagsböcker på Akademibokhandelns bokrea.
    Här ska skådas!

    Önskar er alla en härlig helg, denna oroliga tid till trots… Ta hand om er och varandra. <3

  • Foto,  Historiska ting,  Naturligt,  Okategoriserade,  Övernaturliga ting,  Väsen, myter och vidskepelser

    Mina spretande intressen

    Ohoj i snöstormen!

    Jag tar tillbaka det där med att vårkänslorna är på ingång… I söndags lämnade vi Åre och åtminstone en halvmeter snö överallt för att komma hem till vad jag hoppades på skulle vara strålande sol och någon plusgrad. ”Nähädå!” sa vädergudarna och vevade iväg en isande käftsmäll rätt i nyllet på oss. Men nog om det.
    Under den långa bilresan hem hinner man fundera på både det ena och det andra och jag fastnade rätt länge i det här med intressen. De allra flesta av oss har ju någon form av intresse/hobby/fritidsaktivitet att ägna oss åt, vissa har många, andra har färre. En del gör sina intressen till en form av livsstil, medan andra har mer flyktiga perspektiv. Själv hör jag nog till någon slags hybrid av dessa.
    När jag får frågan ”Vad gör du på fritiden?” brukar min spontana tanke vara att ”jag fotar”, eller ”jag rider”. Men det känns liksom inte riktigt sant, även fast det är sant, haha. Jag gymmar ju till exempel mer än vad jag rider varje vecka, men gymmet är absolut inget intresse för mig, medan hästar och ridning är är ett stort sådant som hängt med sedan barnsben. Fotograferandet är också en sån aktivitet som jag hållit på med så länge jag kan minnas och på senare år har det blivit mer av en bisyssla, samtidigt som jag har ett brinnande intresse för de många tekniska aspekterna av foto.

    Djur och natur är också något som alltid varit en självklarhet i mitt liv. Där jag växte upp började vi redan i småskolan lära oss om skogarna omkring oss, hur man bygger kojor och vilka djur som trampat upp spåren i snön. Detta är dessutom något som gått hand i hand med fotointresset – jag vill ju föreviga alla häftiga djur och vyer så att jag kan titta tillbaks på dem senare!

    När vi var i Egypten 2004 lyckades jag övertala mamma att köpa en sån där engångs-undervattenskamera åt mig. Bildkvalitén är ju inget att hänga i granen som ni ser, men 13-åriga jag var helt lyrisk över att kunna fånga havslivet på bild!

    Mina ”nördiga” intressen har också funnits med mer eller mindre konstant: Sagor, fantasy och inte minst dator- och TVspel! Att drömma sig iväg till andra världar och andra verkligheter är nog ganska mänskligt, men det kanske bara tar sig lite olika uttryck..?

    När jag är på resande fot är historiska platser ett måste. Ofta är dock ett eller flera historiska besöksmål själva syftet med resan.
    Här utanför St. Patrick’s Cathedral i Dublin 2009.
    Här kan vi också klart konstatera att mode och klädkombos aldrig varit något intresse hos mig och det är verkligen inte min starka sida!

    Historia! Det var kanske ingen slump att jag valde att börja läsa på Historikerprogrammet i Uppsala när jag var 20 och inte riktigt visste vad jag skulle göra med livet. Jag har alltid älskat gamla saker generellt och det hänger kanske lite ihop med den där tanken om att leva sig in i en annan, svunnen värld. Den här bloggen var ju från början framförallt dedikerad åt olika historiska fenomen och även om den handlar om lite allt möjligt idag, så är ändå historia av något slag något som återkommer titt som tätt.

    Kreativa sysslor är också något som tagit stor plats i mitt liv. Att teckna, måla och sy är dock något som går i väldigt ojämna perioder för mig. Ofta är det kanske några veckor per år, om ens det, som jag hamnar i den där kreativa bubblan där jag vill låta händerna skapa något från scratch. Så egentligen är det kanske inte ett riktigt intresse? Jag kan ju egentligen inget om det. Kan inga termer eller tekniker som jag kan med t.ex. fotandet. Fotandet är dessutom ganska konstant närvarande, även om det såklart är mer roligt vissa perioder än andra.
    Behöver man ens göra en distinktion mellan hobby/intresse/fritidssyssla/tidsfördriv? Hur tänker ni andra kring det?

    Det övernaturliga och paranormala fenomen var också något som präglade den här bloggen rätt länge. Även om jag inte tror på det övernaturliga själv, så fortsätter jag ändå att vara fascinerad och intresserad av det. Jag kan dock inte riktigt sätta fingret på vad det är som fascinerar mig, när jag håller en sådan distans till det. I grunden tror jag det kanske handlar om mystik i allmänhet och saker vi inte kan förklara och förstå riktigt? På samma sätt som jag tycker att rymden och astronomi är väldigt spännande eftersom det är mycket som är höljt i dunkel även där…

    Summa summarum: Jag har många, ganska spretande intressen helt enkelt!
    När jag började fundera på det här så tänkte jag att det var negativt att vara intresserad av många olika saker samtidigt. Då blir man ju aldrig riktigt bra på någonting, utan bara halvdan på allt möjligt, tänkte jag. Men så kom min kära fästman och påpekade att så behöver det ju absolut inte vara. ”Att ha många intressen visar ju snarare på en öppenhet och komplexitet hos oss människor”, sa han. Och kanske har han rätt i det.
    Man kan gilla en sak eller många saker och det man gillar idag kanske man inte gillar om två år. Eller så gör man det. Klart slut!

  • Foto,  Naturligt

    Ett flygande projekt

    Nu kära vänner, ska jag dela med mig av ett nytt projekt jag tänkt ägna mig åt detta år: Att fota fåglar!
    Fåglar och andra rörliga motiv ligger ju ganska långt ifrån det jag vanligtvis fotar, men jag har länge varit sugen på att testa mina vingar (hehe) inom något helt nytt i fotosammanhang. Så, utan att egentligen kunna ett skvatt om hur fågelfotografering (kallat ”birding” på engelska) går till, så började jag läsa in mig på metoder och utrustning för ett par veckor sedan. Jag har därefter införskaffat ett fint begagnat telezoomobjektiv och i fredags gav jag mig ut på en premiärvända i solskenet! Det blev ett antal hundra bilder, men jag tänkte visa dem jag blev allra mest nöjd med.
    Så, häll upp kaffe/te/annat mysdricka gör er redo för lite fågelfoto-scrollning!

    Det började lite blygsamt med ett gäng domherrar i buskarna…
    …men vips så kom en ståtlig fasantupp prasslande ut ur buskarna!
    Blåmes!
    Talgoxe!
    Okej, jag kan absolut namedroppa våra vanligaste fåglar, men det blev en hel del googlande också...
    …som nötväckan här till exempel.
    Kråka!
    Och stjärtmes!
    Denna verkar vara lite av en favorit bland fågelfotografer, men man förstår ju varför – de är söta!
    Kolla bara! Som små vita dunbollar. <3
    En till nötväcka. Denna satt mest och blängde suspekt mot mig.
    Poserade fint gjorde han dock!
    En annan stjärtmes som studsade runt.
    Hupp!
    En fasanhöna kom farande precis när jag skulle packa mig hemåt. Hann dock inte få någon närbild innan hon försvann in i buskarna.
    Ajöken säger blåmesen!

    Jag fick definitivt mersmak för det här med fågelfoto och jag blev ändå väldigt nöjd med några av bilderna, speciellt som det var mitt första försök! Att fota fåglar är dessutom en bra övning i tålamod – en grej som jag försöker jobba mer med; att låta saker ske i sin egen takt och inte stå och stressa och stampa som en frustrerad bock. Solsken, fåglar och natur – det känns som ett ganska lyckat recept för välmående och lugn.
    Vi har också turen att ha några väldigt fina fågelskådarplatser här i Uppsalatrakten, så våren lär förhoppningsvis bjuda på många fina tillfällen att fånga dessa vackra krabater på bild.
    Ja, jag längtar verkligen till våren nu som ni kanske märker… gör ni också det? ^^
    Denna vecka ska vi dock åka skidor, så det blir en kort ”återgång” till vintern. Det blir liksom ett litet stopp i vårkänslorna. Kul ska det bli oavsett!
    Men sen! Sen får våren gärna börja smyga sig på.

    Önskar er alla en fin vecka! <3


  • Foto,  Naturligt

    Här om natten…

    …syntes återigen norrsken över Uppsala och stora delar av Sverige.
    Även om det var typ det minst imponerande norrsken jag sett så var det faktiskt första gången jag fotade det!

    Jag åkte en liten bit norr om stan, men alltså… norrskenet såg verkligen inte ut så här med blotta ögat. Det var mer som en strimma av lite upplyst himmel, men inte så mycket mer.

    Oh well. Jag är ändå glad att jag checkat av fota norrsken nu. Det lär ju dock komma fler chanser eftersom solen ska vara i en väldigt aktiv fas nu under ett par år. Men de riktigt kraftiga norrskenen måste man nog betydligt längre norrut för att se, åtminstone med blotta ögat.
    Nästa vecka åker vi till Åre och vem vet, kanske har vi tur med klart väder och kan se det lite bättre där!

    Har ni sett skymten av norrskenet där ni bor?

  • Okategoriserade

    Det eviga kretsloppet

    Inlägg i samarbete med Refurbly

    Jag har återigen fått nöjet att samarbeta med Refurbly och denna gång passade det så fint att ha just återvinning och återanvändning i åtanke när jag var ute. Där jag bor ligger naturen just nu i stilla väntan på våren. Det känns liksom i luften även om det bara är februari. Men isarna har så smått börjat spricka här och där, fjolårets vass och kaveldun gungar i vinden och fåglarna är i full fart med att planera och bygga sommarens boplatser.
    Snart nog ska allt börja om igen så som det alltid gjort.

    Att återvinna är ju också ett kretslopp i ordets rätta bemärkelse och genom Refurbly kan vi alla vara med och bidra till en mer hållbar konsumtion av mobiltelefoner. Att tillverka en mobil är ju trots allt en stor belastning på miljön (en mobils tillverkning ger upphov till 86 kilo avfall!), men med Refurbly kan vi bidra till att telefonerna får ett extra varv i kretsloppet och därmed spara både pengar och jordens resurser.

    Så går ni i tankarna att införskaffa en ny mobil kan Refurbly vara precis det ni behöver. Telefonerna har alltid 2 års garanti och minst 85% batterikapacitet, så att man som kund kan känna sig trygg med sitt köp.
    Koden EMBLAS ger dessutom 250 kronor rabatt vid köp av valfri renoverad mobil.

    Önskar er alla ett fint veckoslut! <3

  • Foto

    Revansch i mörkret

    Förra veckan när jag var ute för att fota stjärnorna blev det som bekant molnigt alldeles för tidigt.
    Så igår kväll pälsade jag på mig och gav mig ut för att göra ett nytt försök. Det gick betydligt bättre denna gång!
    Okej, jag orkade inte vara uppe till klockan 3-4 för att vänta på Vintergatan eftersom jag absolut inte är någon nattmänniska. Men det blev ändå en fin tur. Och inga vildsvin i sikte! Bara en räv och en och annan hare…

    Trots att månen bara är i första kvarteret så lyser den tillräckligt starkt för att sabba riktigt tydliga stjärnbilder.
    Nåja, månen är ändå vacker och det såg nästan lite spöklikt ut när den lyste upp fälten och skogen runt omkring.

    Så, åtminstone en liten revansch efter förra veckans fail. Men jag ska definitivt ge mig ut fler gånger innan sommarnätterna gör sitt intåg. I april har vi dessutom ett meteorregn att vänta – håller tummarna för att molnen tänker hålla sig undan!
    Nu ska jag ge mig ut på en promenad i det vackra (men halkiga) vädret och sedan blir det en vända till stallet i eftermiddag.

    Hej så länge! <3

  • Foto,  Naturligt

    Celebrate the Moments that matter

    Gårdagens tépåse-visdom.

    På sätt och vis helt rätt kan man tycka och på sätt och vis ganska cliché och intetsägande.

    Jag passade i alla fall på att ge mig ut i den underbara solen igår för att bara njuta av tillvaron och dricka té. Tog med min lilla kompaktkamera för att fånga den vackert glittrande snön. Men det blev mest att jag bara satt där och fokuserade på nuet. Även om jag inte firade direkt, så var det åtminstone ett moment that matters.

    Solglasögonpremiär! <3

    Hoppas ni alla får en underbar helg! Själv ska jag minsann göra ett nytt försök att fota Vintergatan i helgen... Återkommer med resultatet!

  • Foto,  Naturligt

    Lunkar i Lunsen

    Åh vad jag är fyndig med mina rubriker ibland… eller inte.
    Lunsen är ett naturområde utanför Uppsala som jag åker till då och då och jag har alltid trott att ordet lunsen är ett verb relaterat till att ”lunka”, alltså att promenera lite förstrött eftersom många just promenerar omkring där. Att ”lunsa fram” liksom. Men Google upplyste mig om att luns inte är något verb utan ett substantiv som betyder klantskalle/troglodyt/tölp/stolpskott, etc. Det finns tydligen även en feminin motsvarighet till ordet – en lunsa som betyder typ ”klumpig kvinna”. The more you know!
    Givetvis ställer man sig då följdfrågan varför någon döper en stort vackert skogsområde till ”Klantskallen”? Det finns säkert någon rimlig orsak till det som jag dock inte orkar leta efter just nu…

    Jag tänkte mest dela med mig av gårdagens strapatser i just Lunsen. Jag kände mig faktiskt oförskämt pigg igår och åkte därför iväg på en liten utflykt. Det var så himla skönt att komma ut och röra på benen och andas skogsluft!

    Aaah!
    Det blev inte så många bilder från utflykten eftersom jag ville fokusera på att bara vara i stunden. Annars blir det lätt så att fotandet tar överhanden när jag är ute och jag ”glömmer” liksom att njuta av stillheten och tystnaden.
    Tédags!

    Trots att jag var ute i över fyra timmar och vandrade så orkade jag även med ett gympass på kvällen.
    Det känns lovande att både den mentala och fysiska styrkan kommit tillbaka. Eller är det kanske bara tillfälligt..? Vi får väl se helt enkelt, men jag är noga med att inte tvinga fram ork som inte finns eller vilja som inte finns. Det är dock svårt att hitta en bra balans i detta, för när den där orken plötsligt infinner sig så vill man ju passa på att göra allt man inte orkar annars och då kan det nog lätt bli ett bakslag.
    Men so far, so good.

    Kram på er <3

  • Foto,  Okategoriserade

    Guldtankar och gamla minnen

    Jag har suttit hela förmiddagen framför min redigeringsdator idag. Tanken var att jag skulle sortera bland alla mina tusentals bilder, samt mina externa hårddiskar och minneskort. Men istället blev jag sittande och bara tittade igenom alla gamla bilder, mindes tillbaka till tillfällena jag tog dem, kameran jag använde och platsen jag var på. Till mitt försvar var det inte farligt med oordningen som jag först hade trott! Mitt stora problem när det kommer till lagring av bilder är att jag inte lagrar allt på samma plats. Ett tag trodde jag helt sonika att jag hade tappat bort ett gäng fina och värdefulla bilder, men det visade sig att de låg kvar på det ursprungliga minneskortet och inte på min externa hårddisk där ändå 90% av alla mina bilder ligger.


    Så, det verkar som att jag har mer ordning än jag tror, men jag är duktig på att jaga upp mig och skapa intern förvirring, haha. Lite som när man tänker att man ska lägga något viktigt på en smart plats i hemmet, för att senare leta som en dåre efter prylen som tycks ha försvunnit – fast den såklart ligger kvar där på den (alltför) smarta platsen! Någon som känner igen sig..?

    Saknar Medeltidsveckan och Gotland. Detta var 2018 när det var så fruktansvärt varmt, även långt in på kvällarna. Men det är något ovärderligt med stämningen och att njuta av kvällsljuset vid ringmuren. <3
    Denna bild tog jag när vi var på roadtrip i södra England. Dartmoorponnysarna sprang över hedarna och vi stannade titt som tätt för att gosa med dem och ta bilder.
    Det här är nog fortfarande en av mina favoritbilder någonsin! Jag skulle bara ut och testa ett nytt objektiv vid Gamla Uppsala. Men sensommarljuset var helt oslagbart just denna kväll och allt var liksom bara lugnt och stilla.

    Ja, jag börjar allt sakna sommaren lite nu! Eller i alla fall solen. Här regnar det bara just nu och prognosen ser inte jätterolig ut kommande vecka…

    En rolig grej är dock att vi har varit hos en guldsmed här i Uppsala för att diskutera våra blivande vigselringar!
    Tanken är att vi ska återanvända en gammal Bismarcklänk jag har haft i några år. Jag fick ärva den efter en släkting, men jag kan säga med 99.9 % säkerhet att jag aldrig kommer att använda den. Så vi tänkte att den kunde komma till nytta på detta sätt istället – snällare mot både miljön och plånboken!
    Ett litet orosmoln har dock varit att vi hört om andra som smält ned gamla smycken och gjort om dem till nya och det visade sig att det inte är metallen från de gamla smyckena som använts, utan något som redan fanns till hands hos guldsmeden. Det skulle såklart inte vara lika kul om det blev så, men vår guldsmed försäkrade oss om att han återanvänder just mitt halsband till ringarna. Så vi får finna oss i vår godtrogenhet här antar jag, haha. Samtidigt tänker jag att även om det nu inte är samma guld som används så får halsbandet åtminstone nytt liv på något sätt någonstans, istället för att ligga och samla damm i en låda här hemma…

    Så här ser den ut!
    Jag fnissade lite när guldsmeden utbrast: ”Den måste ha varit i ett rökigt hem?!”
    Det stämmer att min farfar och hans fru som jag ärvt den efter var storrökare båda två och det kunde han uppenbarligen se direkt på grund av hur gulnad kedjan blivit.
    Jag har även denna lilla diamant liggande här hemma och jag tog med den till guldsmeden för att få ett utlåtande.
    Den visade sig dock inte vara särskilt ren och lite för liten för den typ av ring jag vill ha.
    Men men, något användningsområde ska jag nog hitta för den!

    Det var ändå väldigt givande att prata med någon som verkligen kan smycken och har tillverkat dem från grunden i många, många år. Han rekommenderade till exempel att Micke skulle ha en helt slät vigselring för att kunna särskilja den från doktorsringen som har en hel del struktur och mönster – det hade vi inte ens tänkt på… Och jag har länge varit helt inne på att inte ha några som helst stenar som ”sticker ut” från ringen eftersom jag tycker man fastnar överallt då. Men när jag provade ett par ringar med solitärstenar så fick jag inte alls den känslan! På de ringar jag provade satt stenen liksom lite nedsjunken, fast ändå ovanför ringen om det makes sense, haha. Hur resonerar ni som har denna typ av ring? Praktiskt, vackert, skön att bära, etc?
    Oavsett så är det verkligen superkul att spåna och planera och nu när vi vet att vi hamnar klart inom budget för ringarna så känns det såklart extra bra!

    Ha en fortsatt fin helg allihop! <3

  • Okategoriserade

    En frisk kväll och vilda svin

    Hej vänner!

    Hur mår ni?
    Själv har jag precis blivit frisk från en släng av Covid (liksom halva Sveriges befolkning just nu verkar det som). Tack och lov blev varken jag eller Micke supersjuka – ett par dagars feber och en kraftig förkylning.
    Men det är klart att det är trist att vara sjuk och man måste lägga alla planerade aktiviteter på is. Okej, inte för att jag hade så där jättemycket planerat, men ett par soliga vinterdagar som jag tänkt fota i gled skoningslöst förbi utanför fönstret, medan jag stod där och blängde som ett barn med utegångsförbud… Oh well.

    Det är bara att försöka samla ihop krafterna igen och resa sig. Idag ska jag faktiskt köra ett mycket lätt pass på gymmet. Bara väcka musklerna litegrann och få dem att minnas att de kan användas till annat än att ligga i soffan, haha.

    Igår kväll hade jag även planerat att försöka fota den lilla del av Vintergatan som är synlig hos oss så här års. Väderprognosen såg ganska lovande ut, men när jag kom fram hade molnen lagt sig runt hela horisonten, så det blev inget med det. Suck! Nåja. Februari, mars och april är alla bra månader för astrofoto, så nog sjutton ska jag hinna få revansch innan natthimlen blir för ljus.

    Eftersom jag ändå tagit mig ut i mörkret en bra bit utanför stan, så tänkte jag att jag kunde passa på att försöka ta lite roliga bilder med långa slutartider.
    Nästan ett hjärta…
    Såja!

    En helt sjuk sak hände förresten när jag åkte hem på kvällen – jag såg en hel flock med vildsvin alldeles vid vägen! Nog för att vildsvin är vanliga här i trakterna, men jag har bara sett dem på långt håll innan. Blev så paff och glad att jag blev tvungen att vända tillbaka och köra dit igen för att titta på dem. Tyvärr drog de sig undan när jag kom nära med bilen och det var för mörkt för att ta någon bild. Men ändå! Det var ändå så häftigt att få se dessa tuffa djur i det vilda på nära håll, om än bara för en kort stund.
    Sen blev jag faktiskt lite ängslig och tackade min lyckliga stjärna för att det inte kommit en flock mot mig när jag var ute med kameran… Jag tänker dock att de antagligen ser/luktar/hör mig och sticker iväg långt innan jag upptäcker dem.
    Har ni sett vildsvin eller några andra vilda djur på nära håll någon gång?

    Ja, detta var en kort redogörelse för veckans äventyr (så långt i alla fall)!

    Önskar er alla en fin vecka! <3