Foto,  Naturligt

Nya kryss och nyfikna viktigpettrar

Ohoj!
Det har visst gått ett tag sedan mitt senaste inlägg… skyller på heltidsjobb och snöstorm, hehe. Ja, det där med vårens ankomst som jag skrev om här om veckan fick jag ju verkligen äta upp i veckan som var… Fyy fasen vilket skitväder!
Men nog om det. För igår var det ju trots allt riktigt härligt ute, åtminstone under förmiddagen. Så jag passade på att sticka ut en sväng i närområdet där jag bor för att se om jag kunde få ett par storskrakar på bild som jag såg i Fyrisån dagen innan. Och såklart, bara andas – ta in lugnet och vårfåglarnas sång.

Jodå, de har kommit! Om än lite blyga ännu…
Den alltid lika vackra koltrasten. <3
Äntligen kunde jag kryssa bofinken. Den är ju trots allt rätt vanlig, men jag har faktiskt inte sett någon med 100% säkerhet sedan jag började med fågelappen. Förrän idag då när jag såg 3-4 stycken, haha.
Lära sig att skilja på pilfink och gråsparv är visst en klassisk nybörjar-fågelskådargrej. Jag kan det inte. Och den här lilla vännen gjorde ju inte saken lättare…

Medan jag fotade pilfinken/gråsparven fick blev min trevliga fotostund dessvärre avbruten:
En snubbe som var ute och gick med sin (jag gissar) mamma och hund stannade till och tittade på mig. Det är ju inte helt ovanligt att folk, framförallt äldre, blir nyfikna när de ser mig och min stora kamera och eftersom de bara stod där så ignorerade jag dem och fortsatte med pilfinken/gråsparven. Men så kom killen fram mot mig, ställde sig ett par meter ifrån och började fråga lite om vilka fåglar det var man hörde utomhus där i området. En lite konstig fråga tyckte jag, men svarade att det antagligen är mestadels sånglärkor och en hel del blåmesar han hört. (Här ska tilläggas att jag verkligen inte gillar att småprata med främlingar, så jag försökte liksom implicit signalera att jag var upptagen och att han störde i fotandet). Men han stod kvar och frågade lite till och slutligen frågade han: ”Är det okej om jag tar en bild av dig?” Jag hann bara tänka ”eeh va?” innan han fortsatte: ”Ja det är ju en militäranläggning här och så”.
Och här måste jag såklart poängtera att det förvisso ligger ett flygfält på andra sidan Fyrisån, som dessutom är inhägnat med taggtrådsstängsel och massor av skyltar. Man kan alltså inte överhuvudtaget missa det och det är nog väldigt svårt att ta sig in där om man inte har nyckel till grindarna. Jag, liksom alla andra människor som rör sig där håller alltså till på västra sidan av ån, en bra bit från stängslet och ännu längre ifrån de militära byggnaderna. Dessutom hade jag kameran riktad åt ett helt annat håll.
”Ja jo, svarade jag – jobbar du där eller vadå?” ”Nej, sa han. Men jag håller lite koll”. Alltså va? Okej.
Dum och ställd som jag var sa jag ”Okej visst”, så han tog sin bild med mobilen och gick iväg med mamman och hunden.
Men så stod jag kvar i några minuter och funderade på vad fasen som just hände. Det kändes liksom inte riktigt okej. Om han hade jobbat hos militären hade jag haft mer förståelse. Men det här var ju bara en skitnödig kvarterspolis. En självutnämnd koll-hållande viktigpetter som verkar tro att potentiella ryska spioner skulle ställa sig mitt på ljusa dan, med ett halvmeters objektiv och fota rakt in i en buske…
”Fan heller att han ska få mig att känna mig dum på det här sättet” tänkte jag och cyklade således ikapp dem. Bad honom vänligt men bestämt att ta bort bilden då jag inte kände mig helt bekväm med att bli fotad av en total främling på det där sättet. ”Okej, sa han” och tog fram och började knappa med mobilen. ”Men det ser ju lite konstigt ut med ett så stort objektiv…”. ”Jaha”, svarade jag och började bli smått irriterad över hela situationen ”men det är faktiskt inte förbjudet att fota här” sa jag. Sen att killen inte vet hur ett supertelezoom ser ut kan jag väl ha överseende med.
Han tog i alla fall bort bilden (enligt egen utsago, jag kollade ju aldrig) och vi vandrade vidare åt varsitt håll. Men jag kände lite att utflykten var förstörd ett tag. Jag kanske överreagerade?? Fast jag gjorde ju faktiskt inget fel. Mer än att jag såklart borde ha sagt nej direkt när han frågade om han fick ta bilden. Men det är ju så lätt att komma på strax efteråt vad man borde ha gjort och sagt när man blir lite ställd så där. Oh well…
Dagen fortsatte trots allt bra då jag fick se både en rörhöna och det vackra storskrake-paret:

En mycket stilig fågel! Som för övrigt verkade befinna sig i sin egen lilla värld då den helt casual simmade över ån och gick upp mot sluttningen där jag stod. Helt orädd vad det verkade!
Den kom så nära att jag blev tvungen att zooma ut för att få med den på bild. Annars är ju problemet vanligtvis det motsatta, haha!
Äntligen den snygga storskrakehonan på bild! Älskar hennes rufsiga frisyr – den ser lite trendigt stylad ut liksom.
Hanen kör på en smakfull backslick istället.
Den här rovfågeln befann sig jättehögt och jättelångt bort, men lyckades få till en bild så att jag åtminstone kunde se att det rörde sig om en fjällvråk.
Vi avslutar med blommande tibast! Detta är för övrigt en buske jag aldrig hade lagt märke om det inte vore för att just ett äldre par kom fram och frågade om det var den jag fotade. Nej den hade jag ju inte sett!! Jag visste inte ens vad tibast var förrän idag. Fast det sa jag inte. Men nog sjutton var den vacker och väl värd att slänga ett öga på. Dock ska man visst inte pilla på den eftersom den är giftig...

Så, bortsett från den lilla incidenten med mobilkillen så blev det en lyckad fotorunda! Tre nya fågelkryss dessutom – fjällvråk, rörhöna och bofink! Allt som allt är jag nu uppe i 38 säkrade fåglar enligt appen. Jag har som regel att bara kryssa när jag är helt hundra på vad det är för art. Jag kan ju absolut inte kryssa enbart via sång/läte t.ex. och inte heller olika rovfåglar som befinner sig lååångt uppe i skyn, som rutinerade skådare kan. Det tar nog ett tag till innan jag känner mig så pass säker, hehe. Men! Jag har nu äntligen beställt en kikare! En liten, men skarp variant som ska följa med mig (nästan) överallt är tanken. Inget mer kisande och hopplöst gissande – eller förhoppningsvis betydligt mindre av den varan i alla fall.

Önskar er alla en fin påskvecka!

20 kommentarer

Kommentera