Koltrasten -

Här om dagen stötte jag på honom i skogsbrynet, i full färd med att leta föda och/eller lämpliga komponenter till bobygget. Våren nalkas och det märks tydligt i skogen nu. Överallt hörs kvitter och lockrop, dagarna är längre och ljusare. Vattnet har börjat strömma till i ån och snart kommer snösmältningen kring Dalälven kanske att innebära översvämning på många håll i Fyrisån… Vi får se.

Koltrasten är nog allmänt ointresserad av vad som händer i Fyrisån. Han har annat att tänka på just nu. Jag skulle bara ta några bilder när han satt så fint på marken och betraktade mig. ”Bara en bild till. Och en till.” Om man närmar sig fåglar ska man undvika ögonkontakt för att inte verka hotfull sägs det. Så jag tittar på honom genom kamerans sökare. Det räknas väl ändå inte som ögonkontakt? Och jag funderar – hur fångar och förmedlar man det där korta ögonblicket när man får kontakt med ett vilt djur? För jag ville tro att vi fick kontakt.
Men antagligen var det bara romantisering och önsketänkande från min sida. Jag ville tro att han var lika nyfiken på mig som jag på honom. Inte då! Han väntade givetvis på att jag skulle dra därifrån snarast, så att han kunde fortsätta att böka bland löven.