Okategoriserade

Julefrid

Hej vänner!

Om två dagar är vi inne i andra advent?! Jag stämmer in i kören om att tiden bara svischar förbi i obarmhärtig takt. Just nu har jag dock inga problem med att tiden går så snabbt, eftersom jag verkligen längtar till julen i år. Det ska bli helt underbart att åka iväg till Mariefred och bara vara. Men fram till dess? Tja, jag fortsätter att öva på att ta dagarna som de kommer, göra andningsövningar, lyssna på ljudböcker och sticka, varvat med styrketräning och fotande.
Fick faktiskt en lite rolig ”uppgift” av min terapeut, nämligen att försöka ta bilder av mitt mående för stunden. Att reflektera det inre i en bild liksom. Känns det mörkt och trist tar jag en bild av något mörkt och trist, är jag glad, hoppfull, likgiltig, eller något annat så försöker jag ta en bild som visar det.
Det är alltså rätt kravlöst, men ändå ganska svårt! Men det är en bra övning i att reflektera över känslan av nuet. När jag fotar brukar jag ändå försvinna in helt och hållet i min egen värld – glömmer tid och omvärld, ibland i många timmar!
Jag tänkte i alla fall visa mitt första försök till fånga stundens känsla på bild: Jag kallar den ”Frustrerad julefrid”, haha! Doften av pomander, ett glas julmust och levande ljus tar tag om och lugnar sinnena, medan min stickning på soffan i bakgrunden påminner om frustrationen när jag om och om inser att jag inte borde ha valt ett stickmönster på norska.

Innan vi åkte till Åland drog vi fram allt julpynt, så hos oss är julstämningen i sitt esse. Det behövdes verkligen!
Till och med Sally beundrar vår lilla gran som är utsmyckad till max.
Eller så stirrar hon provocerat mot en av grannkatterna utanför fönstret… men ändå!
Just det! På julmarknaden i Kastelholm köpte jag denna underbart söta katt! Det var en kvinna som sålde dem där och hon berättade att hon var vårdare åt sin mamma. Men istället för att t.ex. bara sitta och titta på TV så stickar de en sådan här katt tillsammans varje kväll, alla med sina unika färger och ansiktsuttryck. Jag tyckte det var en sådan fin bakgrundshistoria. Kvinnan berättade även att mamman var väldigt nyfiken på vilka som blir katternas nya ägare och hur långt de ska flytta. Så jag berättade att vi kom från Uppsala och att den skulle få sitt nya hem där. Mitt inre barn blir helt överlyckligt varje gång jag ser den!
Dessutom har jag och Micke haft hysteriskt kul åt de olika namn som vi (jag) har tänkt ut åt katten: Det första jag kom på var Knit-Kat. Tyckte det var rätt fyndigt. Sen blev det namnet Stick eller Stickan. Sen Maskan. Det senaste är Pink-katt som jag tycker är skitkul.
Tycker dock att den är så pass söt så den måste ha ett sött namn. Vi får spinna (pun intended) vidare på detta helt enkelt! Kanske sitter ni på några söta namn?

Har ni några planer för andra adventshelgen? Själv ska jag minsann ge mig av på en efterlängtad utflykt! Känner att det behövs nu och dessutom – vi har fått snö!! Det började singla ner så sakta igår kväll och har fortsatt under natten, så nu har vi åtminstone ett par centimeter att glädjas åt! Men girig som jag är hoppas jag såklart på mer… <3

Kram på er!

14 kommentarer

Kommentera