Foto,  Historiska ting,  Naturligt

Ett kärt återseende

Några av er kanske minns när jag var och besökte Linnés Hammarby för några år sedan, som jag skrev om i detta inlägg.
Well, idag var det dags för ett återbesök på en av de absolut finaste platserna jag känner till!
Det blev en skaplig kontrast mot senast jag var där, när allt stod i full blom och luften var härligt varm – Nu sken förvisso solen, men helsike vad det blåste! Antar att det är någon efterverkning från stormen som drog förbi i veckan..?
Själva byggnaderna i Linnés Hammarby är stängda för säsongen nu, men det hindrade mig inte från att ströva omkring i markerna och beundra skönheten på denna plats. Jag tror på riktigt inte att det här stället kan se dåligt ut, någon tid på året.


Även om vinden låg på så blev ljuset väldigt skiftande och vackert.
Det grådassiga november känns långt borta, inte sant..?
Stigen upp till Linnés Naturaliemuseum. Här lär han ha vandrat många gånger…
November gjorde sig dock tyvärr påmint ganska snart om att solen var på väg ner…
…och då får man ta sin osynliga kvast och ge sig av!
Jag hann i alla fall ta en titt på mitt kära soldattorp igen. Och inte en bålgeting i sikte!
Hammarbyn är omgiven av skogspartier, så helt plötsligt snubblar man över lite trattkantareller. Den här platsen har ju för fasen allt!
Vet dock inte om de är så goda att äta så här års..? De lär ju vara lite vattniga tänker jag.
Kilometer efter kilometer av gärdsgård omgärdar en här.
Höstens fallna skörd. Denna äppelsort kallas tydligen för Ribston.

Jag ska nog åka hit i vinter också och se hur landskapet ser ut i glittrande snö. Det måste ju vara minst lika trevligt!

Until next time!

Loading Likes...

Kommentera