• Foto,  Naturligt

    Hälsningar från Flottsund

    Helt plötsligt tittar solen fram! Bara så där. Någon kanske hörsammade mitt gnäll om det gråa vädret här om dagen…

    Sol-dagen i ära fick det därför bli en liten vända till Flottsund, strax söder om Uppsala. Här flyter Fyrisån ut i Mälaren och precis här ligger också en väldigt stor (med Upplands-mått mätt i alla fall) skog! När jag bodde i studentlägenhet i närheten för många år sedan var jag ofta här och strövade omkring, så det var lite kul att komma tillbaka och allt var sig likt!


    Just ja – det snöade igår! Så nu har vi även några millimeter snö. Hurra!
    När solen kom fram blev det dessutom ganska varmt. Och eftersom jag var klädd för polarexpedition just idag så åkte jackan av en stund.
    Hello sun, don’t be shy.
    Bara en liten mängd snö kan göra så himla mycket med kontrasterna i landskapet! Speciellt om solen ligger på. Det blir lite mystiskt liksom…

    Har solen tittat fram även hos er idag, eller lyser (hehe) den med sin frånvaro?

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Naturligt

    Grått nytt år!

    Nu var jag fyndig va? “Grått” är en riktigt passande benämning på hur vädret har sett ut här i trakterna den senaste tiden. Okej, solen tittade fram som hastigast här om dagen, så jag ska väl inte klaga…
    I alla fall!
    Hur har ert nya år börjat?
    Själv blir jag allt mer en sån där som inte lägger någon större vikt vid “nystarter” och liknande. Jag kanske helt enkelt är rätt nöjd med min tillvaro just nu? Åtminstone känns det som att jag inte har så mycket att klaga på. Förutom vädret då, men jaja…
    När man pluggar har man ju inga direkta lov eller liknande heller, det är bara att göra det som behöver göras, oavsett helg och högtid!
    Men jag gillart! Det passar mig verkligen att ha mina små rutiner samtidigt som jag är fri att lägga upp “arbetstiden” hur jag vill.
    Sen ska erkännas att disciplinen inte är på topp i och med distansundervisningen, men det har jag ju gnällt om förut redan.

    Hur som helst, det fick bli en kortare fotovända idag. Jag fick nämligen ett nytt stativ av Micke i julklapp som jag äntligen kunde ta ut på en testvända!

    Är det bara jag, eller är det ovanligt mycket mossa denna höst/vinter? ^^
    Hur som helst, så strosade jag omkring vid ett skogsparti i Gamla Uppsala en stund, bara för att mötas av…
    …det här! Alltså vafan?!
    Någon må ha varit ansvarig och haft sitt Halloweenfirande utomhus, men alltså…

    …lämnar man verkligen efter sig en hel jävla årsförbrukning med låtsasspindelväv i skogen på det här sättet??
    Hela skogspartiet (som är rätt stort) var helt täckt av skiten!
    Blev lagom grinig för när jag tänkte att jag skulle börja plocka bort det så märkte jag att det verkligen sitter som klister, invirat i grenar och enbärsbarr. Det hade dessutom tagit mig timmar att få bort allt, för det satt precis ÖVERALLT!
    Människor är så tröttsamma – varför kan vissa inte vara på en plats utan att skräpa er och bete sig som troglodyter?
    Hur som helst fortsatte jag min lilla vandring, bistert mumlandes över folks dumhet.

    End of rant.
    Nu vill jag verkligen önska er alla fina läsare en god fortsättning (utan låtsasspindelväv) så hörs vi snart igen! <3

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Naturligt,  Övernaturliga ting

    Vilse i Hågadalen

    Gårdagen spenderade jag ute vid Hågadalens naturreservat, med en baktanke från mitt tidigare inlägg där jag skulle testa om det gick att planera att vara kreativ.
    Och det gjorde det måste jag ändå säga! Jag hade skrivit upp i kalendern att jag skulle fota och redigera bilder denna dag, inte helt oberoende av vädret, men oberoende av i princip allt annat.
    Så jag gav mig ut i den råa kylan, utrustad med storslagen rekvisita i form av en liten glittrande tallkotte som egentligen ska hänga i julgranen. Men just den här gången fick den agera Zelda-skatt i äventyrsmarkerna som är Hågadalen, eller The Lost Woods om man så vill!

    Beware! Här gömmer sig nog en och annan goblin!
    You found the Magic Pine Cone!
    Its mysterious glow is enthralling!

    För några år sedan hade jag för övrigt ett par knähöga läderboots, en grön stickad klänning och ett matchande bälte. Hade ju blivit finemang att cosplaya som en kvinnlig Link! Det kanske får bli ett framtida projekt helt enkelt…

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting,  Naturligt

    Ett kärt återseende

    Några av er kanske minns när jag var och besökte Linnés Hammarby för några år sedan, som jag skrev om i detta inlägg.
    Well, idag var det dags för ett återbesök på en av de absolut finaste platserna jag känner till!
    Det blev en skaplig kontrast mot senast jag var där, när allt stod i full blom och luften var härligt varm – Nu sken förvisso solen, men helsike vad det blåste! Antar att det är någon efterverkning från stormen som drog förbi i veckan..?
    Själva byggnaderna i Linnés Hammarby är stängda för säsongen nu, men det hindrade mig inte från att ströva omkring i markerna och beundra skönheten på denna plats. Jag tror på riktigt inte att det här stället kan se dåligt ut, någon tid på året.


    Även om vinden låg på så blev ljuset väldigt skiftande och vackert.
    Det grådassiga november känns långt borta, inte sant..?
    Stigen upp till Linnés Naturaliemuseum. Här lär han ha vandrat många gånger…
    November gjorde sig dock tyvärr påmint ganska snart om att solen var på väg ner…
    …och då får man ta sin osynliga kvast och ge sig av!
    Jag hann i alla fall ta en titt på mitt kära soldattorp igen. Och inte en bålgeting i sikte!
    Hammarbyn är omgiven av skogspartier, så helt plötsligt snubblar man över lite trattkantareller. Den här platsen har ju för fasen allt!
    Vet dock inte om de är så goda att äta så här års..? De lär ju vara lite vattniga tänker jag.
    Kilometer efter kilometer av gärdsgård omgärdar en här.
    Höstens fallna skörd. Denna äppelsort kallas tydligen för Ribston.

    Jag ska nog åka hit i vinter också och se hur landskapet ser ut i glittrande snö. Det måste ju vara minst lika trevligt!

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Naturligt

    Gryning, dag och skymning

    Med mörkrets tid i annalkande så tänkte jag dela med mig av mina senaste fotobravader strax utanför Uppis. Väderleksrapporten lovade dimma en av dagarna, så jag såg till att masa mig upp i ottan för att försöka fånga lite moody höstbilder. Men tji fick jag! Ljugrapporten hade såklart helt fel och jag möttes istället av en strålande gryning med en pastellfärgad soluppgång… Jag klagar förvisso inte på det – höstsolen är ju underbar, och dimman kommer säkerligen krypande någon annan dag. Kanske rent av på självaste Alla Helgons dag..?

    Det eviga motivet… tröttnar aldrig!
    En trött sol som knappt orkar sig upp över kullarna
    Det är ändå väldigt fascinerande att vara ute i tidig gryning och se hur snabbt landskapets skepnader förändras tack vare solljuset. Här är samma plats som första bilden fast ca 25-30 minuter senare.
    Dagtid! Björkar måste för övrigt vara ett av de mest tacksamma motiven för landskapsfoto. De gör sig bra på olika sätt under alla årstider!
    Även Fyrisån har sina ljusa stunder
    …liksom de bruna fälten runt omkring.
    Okej, det blev bara en bild från skymningen, men den blev ändå riktigt bra tajmad, right?!

    Har för övrigt märkt att kompositionen i mina bilder har blivit så mycket bättre sedan jag började fokusera manuellt. Man måste liksom verkligen fundera på vad man faktiskt kan/ska ta med på bilden. Definitivt mer tidskrävande, men slutresultatet blir desto bättre!

    Just det – på vår lokala Ica har de tagit in julmust sedan någon vecka. Jag har givetvis köpt på mig ett lager som jag tänker ska ackumuleras vecka för vecka så att det räcker fram till påsk (det gör det dock aldrig). En kompis till mig blev nästan lite förskräckt över att jag kan dricka julmust redan nu, det ska vänta till “åtminstone slutet av november”!
    Vad säger ni?? Är ni pro-julmust när som helst, eller ska man hålla på principen och vänta in julen på riktigt? 🙂

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting,  Naturligt,  Okategoriserade

    Tiden går!

    And just like that… så har det gått typ nio månader sedan mitt senaste inlägg. Det har ju varit ett aktivt val av mig att låta bloggen gå på sparlåga de senaste åren. Men att det skulle gå nästan ett år mellan inläggen var nog inte tanken. Det skumma är att jag inte har någon egentlig förklaring, jag har haft tid och lust att blogga, men det har bara inte… blivit av! Det har känts som en enorm tröskel att sätta mig ner med alla nya uppdateringar på hemsidan, redigera foton, och dessutom försöka klämma ur mig någon form av intressant text…

    För ett par år sedan kunde jag ju blogga dagligen och allt bara kom av sig självt i princip. Men nu vet jag inte. Det är som en osynlig vägg som blockerar (som antagligen bara är i min hjärna).
    Funderade på om det skulle hjälpa att ha någon form av målsättning med bloggen, typ ett inlägg i veckan? Sen behöver det inte vara århundradets mest intressanta inlägg, men då blir det någonting i alla fall! Då blir jag kanske motiverad att plocka upp kameran lite oftare med..?

    Hur som helst! Livet har ju rullat på och det här året har dessutom varit lite speciellt, minst sagt, på grund av pandemin.
    I våras tog jag min kandidatexamen i egyptologi, och för ett par veckor sedan påbörjade jag masterprogrammet i samma ämne! Det är visserligen spännande, men mycket att göra och fundera på hela tiden. Plus att det är så sjukt tråkigt att ha undervisning via Zoom. Det går ju inte att göra så mycket åt, men engagemanget för plugget sjunker ganska rejält när man i princip aldrig får träffa varken lärare eller klasskamrater… Oh well.

    Jag kan i alla fall berätta att jag även blev tilldelad ett stipendium i våras, vilket gjorde mig överlycklig eftersom jag bara har en termin kvar med CSN. Alltid nåt!
    Och just det, jag och Micke förlovade oss tidigt i somras! Det var ingen superstor grej egentligen, vi hade pratat om det ganska länge, men aldrig kommit till skott riktigt. Men nu blev det äntligen av och jag kan kalla mig fästmö istället för sambo. Yaay!

    Min kamera har även den gått på sparlåga, men lite bilder har det blivit under året. Som de flesta andra tillbringade vi sommaren hemma till största delen, men det blev en kort roadtrip till Småland och Öland i alla fall!

    Förlovnings-picknick på midsommar!
    Påsken tillbringade vi på Södertuna slott utanför Gnesta. Rekommenderas om man gillar slott/herrgårdslivet!
    Under roadtripen bodde vi i Kalmar och åkte sedan över till Öland under dagarna på utflykt. Men ett besök på Kalmar slott var såklart nödvändigt!
    Lite nightmare-fuel så här en lördag.
    Vi var givetvis inte ensamma på Öland, varken vid turistattraktionerna eller på vägarna. Men vi hade dock lyckats tajma vår resa, då den värsta massan kom dit veckan efter oss.
    (Här ser vi för övrigt den återställda järnåldersborgen Eketorp!)
    En tur upp i Långe Jan hann vi med! Det syns så klart inte på bilderna, men fy fasen vad det blåste kallt från alla håll! Ingen ljum sommarbris här inte!
    Borgholms slottsruin
    Vraket Swiks ligger sedan 1920-talet strandat på norra Öland. Om man läser om vraket så inser man snabbt att ingen kom till nån större skada när det förliste, men det är ju lite spännande (och tragiskt) att tänka på hur många vrak det finns där ute vars besättnings öde ingen har en susning om…
    Ja som ni ser var vi inte direkt klädda för beachen, men det gjorde inte så mycket eftersom jag föredrar icke-värme alla gånger. Även på sommaren.
    Kallt, ja!

    En liten inblick i våren och sommaren som gått alltså! Även om hösten är fin så ser jag aldrig fram emot mörkret som är oundvikligt så här års… Jag blir trött och deppig, framförallt under november som tillsammans med mars är de absolut hemskaste månaderna på året!

    Har funderat lite på om folk ens läser bloggar längre..? Eller om det bara är youtube och andra videoformat som gäller. Man kan ju knappt läsa en nyhetsartikel nuförtiden utan får istället upp en video som berättar nyheten. Störigt indeed!

    Jag önskar er alla hur som helst en fin helg!
    (Och nu har jag skrivit på internet att jag ska lägga upp ett inlägg i veckan, så nu måste jag väl hålla det eller hur?) 🙂

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Naturligt

    Kiruna med omnejd

    Okej, det tog ett tag innan nästa inlägg kom, men bättre sent än aldrig som man brukar säga!

    Jag är så taggad på att visa bilderna från resan till Kiruna vi gjorde i somras. Vi var bara däri två dagar, så det blev ett maxat schema med fjällen i fokus!

    Men först tog vi såklart en titt på den vackra träkyrkan som Kiruna är känt för. Strukturen är tänkt att efterlikna en samekåta.
    Monument över den lokala hjälten och stadens grundare – Hjalmar Lundbohm!
    Men sen var det dags att dra vidare mot resans höjdpunkter, Abisko och Björkliden! Vi hade en hyrbil för att kunna stanna till på olika ställen längs vägen.
    Just Torneträsk-regionen ligger mig varmt om hjärtat eftersom jag varit och bott där i omgångar ända sedan jag var liten. Här på stationen brukade vi hämta vatten, men jag tror dock inte man kan göra det längre…
    I väntan på vintern…
    Här passerar även malmtågen titt som tätt med sina 52 vagnar, på väg till och från Narvik!
    Tröttnar aldrig på vyerna här!
    Stiligt värre – Lapporten!
    En kuriosagrej om mig är att jag var sjukt skillad på att rita i Paint när jag var yngre, och jag ritade av en bild av Lapporten som blev supercool!
    Väl i Björkliden skulle vi gå en bit upp mot stugan som ligger ca 9 km upp från vägen. Men vi gick kanske 2 kilometer max… Men nästa gång så!
    Man får i alla fall se mycket fint på den korta biten!
    Just det. SNÖ! Mitt i sommaren! Det måste man ju springa ut på trots risken att det börjar glida.
    Jag har inte varit här jättemånga gånger på sommaren, utan mest på vintern/våren, så det är lite märkligt för mig att se Torneträsk helt utan is och snö.

    Så! Det var en liten throwback till resan i somras! Det är ju alltid lite mysigt att titta tillbaks på “gamla” bilder och detta var inget undantag. Speciellt inte nu när vintern här i Uppis är helmysko… det regnar och är plusgrader typ varje dag!
    Men så verkar det som att de flesta har/har haft en trist vinter vädermässigt lite överallt i Sverige..? Nåja, februari är ju också en vintermånad så man kan ju alltid hoppas att det blir NÅN form av vinter…

    Ta hand om er så hörs vi snart!

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting,  Naturligt,  Övernaturliga ting

    Den sista dagen i dimma

    Long time no see!
    Ni kanske undrar om jag har dött eller så, men det har jag faktiskt inte.
    Jag har bara haft fullt upp med, ja, ingenting särskilt egentligen. Men en sak har jag gjort: Jag har räknat ner dagarna sedan en tid tillbaka för att IMORGON börjar ju plugget!! Jag är såå taggad!
    Kursböckerna och anteckningsblocken ligger i en prydlig hög på bordet. Ja, jag skriver anteckningar för hand 2018. Även om det är smidigt med dator så hajjar jag inte hur man hinner med att få ner allt man ska medan man lyssnar och knappar på tangenterna…
    Sen skriver jag dessutom betydligt fortare för hand än på en dator (blir alltid smått avis på folk som kan skriva utan att titta på tangenterna).

    Men nog om det nu, för jag kom ju på att jag inte ens har lagt upp bilderna från vår sista dag i England i somras.
    Även om det var över 2 månader sen vi kom hem så kan det ju vara lite skoj att berätta om då vi gick vilse i dimmorna i Dartmoor… så klyschigt, eller hur!

     

    Oändliga mil i vänsterfil på dessa sagovägar…

    Näst sista dagen besökte vi Roseland Heritage Coast i Cornwall. Fantastastiskt vackert, men lite för kallt och blåsigt för att bada.

    Här fanns dock massor av vackra stenar!

    Mitt hjärta.

     

    Sista dagen begav vi oss åter till Dartmoor och den lilla byn Widecombe in the Moor.

    En väldigt liten, men gammal by.
    Den stora sevärdheten är den medeltida katedralen som vi såklart tog en titt på!

    Det är något väldigt dystert, men samtidigt vackert med detta tidlösa, dimmiga landskap. Det är inte svårt att förstå varför skräckförfattare har inspirerats av Dartmoor i hundratals år.

    Efter en förvånansvärt fin lunch var det dags att bege sig ut på själva mooren…

    …detta hade jag verkligen längtat efter! Även om det inte var så jättemuntert väder så var det en svårslagen känsla att vandra bland dessa midjehöga ormbunkar.

    Och stämningen blir ju speciell när dimman kryper på…

    Hästarna gjorde oss lite sällskap på vägen

    Ett unikt och makalöst landskap!

    På långt håll ser inte stenansamlingarna så stora ut, men de är verkligen enorma!

    Ungefär här började vindarna och dimman tillta…

    Den här bilden tog jag precis när vi kom fram till stenarna…

    …och så här såg det ut på samma ställe 10 minuter senare.
    Har aldrig varit med om något liknande! Dimman och de starka vindarna stängde liksom ute alla intryck och man tappade tidsuppfattningen litegrann.

    Detta var bland de sista bilderna jag tog.
    Efter det här så började vi nämligen fundera på hur fasen vi skulle hitta tillbaka till bilen som vi hade parkerat någon kilometer bort. Vi visste ju från vilket håll vi hade kommit, men vi hade ju inte följt någon väg eller stig, utan bara vandrat rakt ut på heden. Och när dimman drog in så man knappt såg 5 meter framför sig så tappar nog även den bästa sin orienteringsförmåga…
    Hur som helst så ville vi inte stanna och vänta, för vi visste ju inte hur länge sån här dimma kan ligga kvar.
    Så vi började gå. Och gå. Och gå ännu mer.
    Ingen av oss var ultimat klädda för blöt vegetationspromenad, så vi bestämde oss för att försöka hitta en av de asfalterade vägarna som slingrar sig över hela Dartmoor. Sagt och gjort!
    Vi hittade en väg, men med noll aning om var vi befann oss och vilket väderstreck som bilen var, så gick vi bara åt ett håll.
    Här tycker ju en smart person att det bara är att dra fram GPSen på mobilen så löser det sig. Det gjorde vi också, men eftersom vi inte noterat vart vi parkerat bilen så var den inte till mycket hjälp…
    Efter nästan en timmes promenad på okända vägar så började dimman lätta något, och slutligen hittade vi äntligen bilen! Har nog aldrig varit så glad över att ha en hyrbil!
    Blöta, trötta och fortfarande lite halvt förvirrade satte vi oss i bilen och åkte tillbaka mot Torquay.

    Utflykten slutade väl inte exakt som vi tänkt oss, men det här är ju en sån grej som ändå är lite skoj att ha varit med om och berätta om för andra.
    För ingen resa till Dartmoor kan ju vara komplett utan att ha gått vilse i den täta och hemlighetsfulla dimman…

     

     

    Until next time!

     

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting,  Naturligt,  Okategoriserade,  Övernaturliga ting,  Väsen, myter och vidskepelser

    Där legend möter verklighet – fortsättningen

    Vi fortsätter som sagt med resten av bildbomben här, enjoy!

     

    Om man har viljan och orken att ta sig högst upp så blir man hälsad av kung Arthur.

    Härifrån kunde man även se över till andra “sidan” av slottet.

    Man kunde se rätt långt i största allmänhet!

    Dags att påbörja passagen!

    Jätteimpade bergsklättrare!

    Man kände sig ganska liten och obetydlig på den här vilda och väldiga platsen, speciellt nere på stranden…

    Även om grottorna såg häftiga ut från toppen av klipporna, så var de faktiskt ganska små… men det var inget som hindrade oss från att utforska!

    Som gjort för smugglare?

    Till slut blev vi dock tvungna att lämna det mytiska slottet Tintagel och bege oss tillbaka mot byn med samma namn.

    Här lever man gott på legenden om kung Arthur och hans riddare eftersom människor från hela världen kommer till denna magiska, om än något otillgängliga plats.
    Längs gatorna fanns t.ex. vandrarhem och restauranger döpta efter legenden, och flera butiker som bara sålde fantasy- och sagoinspirerade föremål.

     

     

    Japp, detta var helt klart resans stora (och oväntade) höjdpunkt! Jag förstår verkligen varför människor dras till dessa platser och har gjort så i alla tider.
    Liksom Stonehenge och Glastonbury attraherar såna här mytiska platser gärna moderna hippies och typ New Age-människor också, vilket jag tycker är lite skoj.
    Personligen vill jag ju gärna tro på legenderna, men det är framförallt den påtagliga historien som lockar mig.
    Men för andra är det nog precis tvärt om…

     

    Efter Tintagel for vi vidare mot Cornwalls södra kust och det fantastiskt vackra Roseland som jag tänkte visa i nästa inlägg.

     

    Until next time!

     

    Loading Likes...