Efter ett litet uppehåll är det nu dags för del fem i serien om nordiska väsen och oknytt!
Denna del handlar om något så märkligt som ett skogsrå!
Märklig på så sätt att skogsrået är en väldigt ombytlig varelse, men samtidigt både spännande och lurig.
Det finns många exempel på väsen som liknar skogsrået även i andra traditioner – trädnymfer och dryader är vanliga i exempelvis grekisk mytologi.

I Norden förekommer skogsrået sedan mycket långt tillbaka. Mytologiska sagor berättar om hur Oden jagade efter skogsrået och andra väsen nattetid. Denna jakt medförde ett fruktansvärt oväsen över både land och vatten!

En magisk kvinna i symbios med träden!

Skogsrået beskrivs som en typisk “maneater”. Hon är mycket vacker och förförisk, men om man får en skymt av henne bakifrån så har hon en rygg i form av en ruttnande trädstam. Ibland har hon till och med svans!
Skogsråets hemvist var skogen (no way!?) och hon härskade över de vilda djuren och träden. Ibland kunde man skymta henne bland träden, ridandes på en av sina älgar.
Vid fäbodvallarna var skogsrået inte ett elakt väsen, utan hon kunde tvärtom vara väldigt hjälpsam mot både jägare och fäbodjäntor. Den jägare som hade turen att få ett skogsrå på fall kunde få evig jaktlycka – så länge han inte gick till sängs med någon annan!
I mina hemtrakter i Bergslagen kunde skogsrået dessutom varna bergsmännen när kolmilorna var på väg att börja brinna.

Hon förekommer, liksom de flesta väsen i folktron, med många olika varianter och namn. I Norge kallas hon för huldra, och i delar av Norrland heter hon vittra.

Något för er karlar att kika efter nästa gång ni är i skogen…?

Until next time!

Loading Likes...