Nu är det dags att avslöja vem som är min  favorit bland svenska kungligheter genom tiderna!

Ja, ni gissade rätt!
Det är ju han… Teaterkungen! Gustav III.

Första gången jag läste om Gustav III var på högstadiet. Jag minns att jag tyckte att mordet på honom var så sorgligt och orättvist eftersom han gjort så mycket för Sverige. Och så såg han ju så himla söt och snäll ut med sina stora hundvalpsögon. Hur kan man vilja mörda en så harmlös och snäll kung? 
Han är kanske lite Sveriges version av Abraham Lincoln? Eller snarare Lincoln är USA:s svar på Gustav III. Båda blev mördade på en teater.  Och mördarna i båda fallen var personer som ansåg att deras privilegier blivit kränkta på olika sätt…

Hursomhelst.

Gustav III föddes den 13 januari 1746 i Kungshuset i Stockholm. Denna period under 1700-talet i Sverige kallas för Frihetstiden.
Man (ämbetsmännen) ansåg efter Karl XII fail med att bevara stormakten att kungahuset inte längre skulle ha en sådan oinskränkt makt. Sveriges ättelinjer var förbrukade.
Riksdagen fanns ju sedan tidigare, men under frihetstiden lagstadgade man riksdagens rätt att sätta sig över kungen och drottningen, och dessa ersattes med riksråd.
Med andra ord skulle man nu gnälla på de regerande riksråden istället för på kungen.
Sedan kan man ju spekulera i hur pass “fri” denna frihetstid egentligen var, eftersom det bara var mycket privilegierade herrar som fick sitta med i riksdagen och stifta lagar. Lagar som alltför ofta gynnade dem själva i första hand… Ingen allmän rösträtt här inte!

Look at them puppy-eyes!

En kvinna som ansåg att det här med en maktlös kung var idioti var drottning Lovisa Ulrika, Gustavs mamma. Hon kom från Tyskland, och där höll man minsann inte på och tramsade runt med riksråd och annat strunt! Lovisa Ulrika hade gärna sett att hennes make, Adolf Fredrik, satt ensam på makten över Sverige. Men maken avled innan drottningen hann sätta några planer i verket, och därför stod hennes hopp istället till sonen och kronprinsen Gustav.
Han kröntes till kung 1772, och samma år genomförde han en fredlig statskupp där han tillfälligt lät fängsla vissa riksdagsmän medan han själv tog makten.
Under kommande år genomförde Gustav en rad förändringar som präglar Sverige än idag: tortyren och dödsstraff avskaffades, tryckfrihet infördes, andra religioner än protestantismen tilläts, judar fick bosätta sig på fler platser än de varit tillåtna till tidigare, hälsovården förbättrades, med mera.
Självklart vann kungen popularitet och legitimitet hos stora delar av folket genom detta.
Men det han kanske är mest hyllad för är sina insatser för svenskt kulturliv, och framförallt teater. Han spenderade mycket av sin tid (kanske för mycket) med att besöka och spela teater, samt skriva egna pjäser. Gustav älskade det franska hovet och ansåg att Sverige behövde mer stil i form av teatrar, dansare, musiker och operor. Han grundade även Svenska Akademien 1786, för att låta vårda det svenska språket.

Dock har ju alla sagor ett slut, och tyvärr får sagan om kung Gustav III inte något vidare lyckligt slut…
Adeln tyckte inte om att kungen hade mer makt än dem, och de bestämde sig för att döda honom.
Den som tagit på sig att utföra dådet var kaptenen Jacob Johan Anckarström.
Tillfället kom vid en maskeradbal på operan i Stockholm den 16 mars 1792. En av de medskyldiga fick dock kalla fötter och skickade ett varningsbrev till kungen om att inte besöka balen. Men kungen var van vid hotelser så han struntade i varningen och gick ner till balen ändå.
Under kvällen såg Anckarström till att ta sig fram till kungen, och han sköt honom i ryggen.
Gustav blev svårt skadad, men lyckades överleva i 13 dagar efter dådet innan han slutligen dog av blodförgiftning på Stockholms slott –
Hatad av några, älskad av många.

 

Until next time!

Loading Likes...