• Foto,  Historiska ting

    Det spegellösa livet

    Nu är den här!!

    Eller ja, egentligen kom den igår, men jag hann bara testköra den lite snabbt igår kväll innan läggdags.
    Pratar såklart om min nya, alldeles fabulösa spegellösa kamera!
    Det är inget mindre än en Sony A7R II, tillsammans med ett lika extraordinärt objektiv – Sonys 24-70mm f/2.8.

    Och fasen vad bra den är!! Jag har ju bara hunnit skrapa lite på ytan, men jag kan redan konstatera att det här är en pryl (eller två rättare sagt) som är värd varenda tusenlapp! Låter kanske som jag fått betalt av Sony för att skriva detta… men icke!
    Jag hade ju läst på en hel del om just den här kameran innan jag köpte den, så jag visste ju att det var bra grejer. Men så här bra? Det trodde jag faktiskt inte!
    Som sagt är det ju en hel del att lära med ett nytt system, men hittills har jag bara haft ett positivt intryck.

    Det är till exempel väldigt ovant att ha en elektronisk sökare när man är van sedan många år med en spegelsökare.
    Men jag gillart! Fördelen med den elektroniska sökaren är att bilden blir precis som den komponeras på monitorn/sökaren. (No more shots in the dark med andra ord…)
    Detta får ju dock till konsekvens att batteritiden går åt ganska snabbt. Men eftersom man får med två batterier redan från början så tror jag man kan klara sig rätt bra med lite planering. Och ska man ut på längre expeditioner så är det som alltid flera extrabatterier som gäller!

    Den andra stora fördelen enligt mig, och anledningen till att jag köpte den, är det smidiga formatet. Trots att detta är en fullformatskamera så är den inte speciellt mycket större och tyngre än en vanlig kompaktkamera. Dock är objektivet relativt stort, men det är nästan ofrånkomligt om man vill ha någorlunda kvalitet.

    Så trots pollenhuvudvärk och pollentrötthet from hell så begav jag mig ut på en runda i grannskapet för att se vad denna lilla krabat hade att bjuda på… och den levererade som väntat på hög nivå.

    En av många fagra vårblommor.

    Justja: Denna kamera har ju en vinklingsbar skärm!! Okej, jag vet att det är rätt många som har det, men jag underskattade verkligen hur praktiskt det är! Inget mer krypa i lera for this one!
    Och ja, man kan ha jeansjacka på sig ute nu utan problem. Som jag längtat!

    En spöklik kvarleva från hösten som var…

    Är det inte en perfekt solstjärna, så säg?
    Eftersom jag fotar rätt mycket i motljus så ville jag testa hur bra objektivet håller sig mot flares. And it didn’t disappoint!
    Denna bild är tagen utan filter och motljusskydd. Även om solen är bitvis bakom trädet, så syns knappt några flares alls.

    Hittade även ett skiiitstort löv! Det måste ju komma från en krukväxt??

    Busy little bee. Vårpigg och pollenpigg!

    Närbilden på biet är inzoomad från denna bild. Skaplig upplösning!
    (Men med 42mp väntar man sig kanske inte annat…^^)

    Grönskan tränger fram mer och mer för varje dag…

    …krokusar likaså!

    Blev tvungen att testfota mitt senaste teckningsalster också. Blev rätt nöjd med teckningen, även om svärdet blev lite längre än beräknat, hehu.

    “Nej vadå, jag ska inte smita ut i trapphuset så fort du öppnar dörren”

    Är så där löjligt rädd om kameran nu, som man brukar vara med nya saker.
    Får se hur länge det håller…

     

    Så där! Ett första steg på en förhoppningsvis väldigt lång väg tillsammans med min nya kamera!
    Jag har länge hävdat bestämt att Sony gör de bästa mobilerna och spelkonsolerna. Nu måste jag troligen tillägga att Sony faktiskt gör de bästa kamerorna också (i fullformatsektorn dvs.)
    Ledsen Nikon och Canon, men här ligger ni än så länge ganska långt efter…

     

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Väsen, myter och vidskepelser

    Gudar och gudinnor utan like del VI – Hathor

    En till egyptisk gudom! Den bästa om ni frågar mig eftersom hon står för kärlek, sympati, glädje, fest, och allmänt bra saker – Hathor.

    Den vanligaste avbildningen av henne är en kvinna med en huvudbonad i form av en solskiva med två kohorn. Alternativt framställs hon som en ko med samma huvudbonad. Egyptierna hade dock egentligen ingen speciell relation till just kossor, så varför man valde att avbilda henne så är lite höljt i dunkel.

    Trots att egyptierna allt som allt dyrkade minst ett hundratal gudar och gudinnor genom epokerna, så förblev Hathor en av de främsta ända in till slutet.
    När grekerna erövrade Egypten på 300-talet f.Kr. så insåg man nämligen att man inte bara kunde “radera” en mytologi och kultur som var så extremt gammal och inpräntad hos människorna som levde med den. Så de accepterade den egyptiska religionen, samtidigt som de steg för steg införde sin egen, och slutligen växte de två samman. Denna mix av grekisk och orientalisk kultur skedde framförallt efter Alexander den Stores tid och kallas hellenism efter grekiska Hellas. I Hathors (och Isis) fall såg man många likheter med den grekiska gudinnan Afrodite, och därför fick Afrodite en del av Hathors attribut på avbildningarna som finns av henne från den grekiska tiden.
    Detta kan ju tyckas väldigt sympatiskt och storartat av grekerna – att erövra med respekt liksom! Who does that?!
    Men självklart var det ett taktiskt drag av Alexander och hans efterträdaree
    Även om Alexander sägs ha varit genuint intresserad av främmande kulturer, så led han också av extremt storhetsvansinne. Han visste nog att chansen var större för det grekiska arvet att finnas kvar längre om det fick ta över sakta men säkert…

    Hathor - The Cow Goddess
    Bild

    Hathor i ko-form

    Men nog om Alexander!

    Hathor var som sagt en av de största och mäktigaste gudinnorna, men samtidigt var hon också nära människorna eftersom hon vakade över barnafödslar, dödsfall, och hon närvarade även vid festivaler och andra tillställningar.
    Ursprungligen var hon även en symbol för himlavalvet och gudarnas boning.
    Men forskarna spekulerar i om hon från början (omkring 4000 f.Kr) helt enkelt dyrkades som bara en ko, eftersom “ko-kulter” inte var något ovanligt under förhistorisk tid i dessa trakter.
    Senare blev Hathor benämd som mor, syster och maka (lite komplexa familjeförhållanden…) till exempelvis Ra och Horus. Hennes namn betyder bokstavligen “Horus hus”, så det är rimligt att åtminstone dessa två gudar hade en starkare relation till varandra…

    Relaterad bild
    Bild

    Sanningen och rättvisan (Maat) till vänster, och Hathor i sin mänskliga form till höger.

     

    Mycket kan man fundera på och berätta när det gäller Hathor alltså! Kärlek, dans, musik, kossor, kvinnor, barn, med mera. Hathor var en trygghet för egyptierna kan jag tänka mig, som en ständigt närvarande och vakande moder.

     

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting

    Teleborg, flyttstäd, födelsedag och kameratankar…

    God dag i stugorna!

    Kom på att jag har glömt lägga upp bilderna jag tog när vi besökte Teleborgs slott i påsk.
    Vädret var ganska grådassigt, men det var ändå trevligt att se lite mer av Växjö med omnejd och fira Mickes släkting som fyllde år!

    Slottet påminde lite om ett greve Dracula-tillhåll denna gråa eftermiddag. Men med sommar och sol kan jag tänka mig att det är lite Disneykänsla över det!


    Teleborg slott stod färdigt år 1900, och var en morgongåva från greve Fredrik Bonde till hans dåvarande hustru.

    Ett inte jättegammalt och anrikt slott alltså. Men det är alltid trevligt att hitta porträtt av jättegamla och anrika kungar!

     

    Jag fick middagssällskap av vad som åtminstone såg ut som Adolf Fredrik!

    Vi pratade, åt och hade trevligt till sena kvällen…

     

    För övrigt…

    …så har bloggandet (som ni kanske märkt) hamnat lite på efterkälken senaste tiden på grund av allt flängande…
    …har jag hunnit bli 27 nu i veckan. Känner inte att det är något speciellt egentligen, men det är alltid trevligt med blommor och presenter!
    …ska vi flyttstäda min gamla lägenhet imorgon *yaaay!*. Är extra taggad eftersom jag av någon korkad anledning lämnade kvar ett sprucket ägg i kylen (det var alltså över en månad sen!). Kylen är dessutom avstängd, så det ska bli spännande att se hur ägget mår, och framförallt luktar… Som om inte det vore nog så lämnade jag även en stor sopsäck med alla möjliga sopor i hallen! “Tar det sen” tänkte jag och “det får framtida Emmaline lösa”. Så ja, here we are!

    Och lite good news:
    Jag har bestämt mig för att sälja min systemkamera och köpa en spegellös/kompakt systemkamera istället!
    Efter mycket funderande så har jag kommit fram till att det är den bästa vägen att gå numera, åtminstone för mig.
    Mycket tyder på att DSLR-kamerorna är på väg att avvecklas sakta men säkert, så det känns som en bra idé att hoppa på det spegellösa tåget redan nu! Det är ju trots allt en ganska väsentlig skillnad mellan DSLR och spegellösa, och det kommer säkert ta lite tid att “lära om”.
    Dessutom är kompakta systemkameror typ hälften så stora, så bara där tror jag det kommer kännas bra att inte behöva kånka på ett tungt kamerahus + tunga objektiv!
    Med andra ord kommer jag alltså att överge Nikon nu till fördel för Sony, som har de överlägset bästa kompakta systemkamerorna.
    Och det känns faktiskt bra. Jag och Nikon har haft några fina år ihop, men nu är det dags att testa något nytt…

    Fridens liljor!

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Naturligt

    Jakten på den vår som flytt

    Nu är våren här!!

    Ingen tvekan om saken eftersom säsongens första tussilago har visat sig. Åtminstone här i Uppis.
    Och även om det kanske är lite för tidigt att gå barfota än, så talar allting för att den ljusa tiden är här för att stanna nu…
    Snön är nästan helt borta, solen strålar, och folk sitter på uteserveringar i 3 plusgrader och dricker vin (ja, jag skojar inte, har sett det flera gånger den här veckan!) Man talar ju ibland om vad typiskt svenska saker egentligen är, och detta måste ju vara en av de sakerna – att sitta utomhus med infravärme och larva sig, bara för sakens skull.

    Men skit samma, tussilago var det!


    Även om det inte vimlade av dem, så var det ändå tillräckligt många för att inte vara en lokal värmefläck!

    Must. Share. On Instagram.

    Har samlat på mig en redig hög för att balansera stenar senare i vår…
    Nejdå det har jag inte. Vet faktiskt inte varför denna hög ligger just här?

    Gamla Uppsala i fjärran. Längtar tills vårvindarna kommer och drar in över de gamla gravfälten. Tröttnar aldrig på stället!

     

    Sådär.
    Detta var alltså kvällens betydligt mer lyckade fotoutflykt än förra gångens! Inga isande vindar och djup snö, bara värmande sol och plaskande små (och stora) vattenpölar. Snart är grönskan här…

    Önskar er alla en underbar och Glad Påsk!

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Väsen, myter och vidskepelser

    Gudar och gudinnor utan like del V – Kali

    Hinduismen!
    Den religion som förmodligen skrämt mig mest här i livet.
    Men det bygger nog mycket på missuppfattningar (och tittande på bilder av läskiga hindu-gudar!), samt att denna religion känns så himla avlägsen på alla sätt…

    Men det får det bli lite ändring på nu!
    Jag tänkte nämligen att vi ska titta närmare på en av de centrala och mest fruktade gudarna inom just den hinduiska mytologin: Kali.

    Kali kallas även Kalika eller Kali Ma/Ma kali. Hon är, trots sina skrämmande attribut, en gudinna som bringar frihet och håller de onda krafterna borta.
    Hon har dyrkats länge av hinduerna, och ibland hyllas hon till och med som Brahman – det vill säga den yttersta sanningen och den främsta av universums principer. Hängivna hinduer tror ju som bekant på reinkarnation/återfödelse, och Brahman kan sägas vara det stora målet med all återfödelse – att upplösas i det eviga ljuset och slippa att återfödas mer…

    Kalis namn översätts ofta som “den mörka”. Och med det så menar man mörk som i natt och död. Men hon är även tidens mästare, och håller skapelsens krafter (Shiva) i sin närhet.

    Bild

    En klassisk avbildning av Kali, trampandes på sin make Shiva medan han ligger och chillaxar.

    Eftersom hon har en girland av dödskallar runt halsen, och en kjol av människoarmar, så gjorde i alla fall jag (förr) kopplingen att det här är en ondskefull gudinna!
    Och om ni sett Indiana Jones and the Temple of Doom kommer ni säkert ihåg Kali-kulten som dyrkade den blodtörstiga dödsgudinnan, och sektens ledare som skrek KALI MAAAA!! och plockade ut hjärtat på människor…

    Spielberg i all ära, men Kali är faktiskt inte menad att vara ond överhuvudtaget. Hon är den visa och älskande Modergudinnan, och hennes dödskallehalsband består av 52 huvuden som tillsammans symboliserar Sanskrit-alfabetet och visdom. Människoarmarna visar att hon slagit sig fri från karma och att hon är en obunden kraft.

    Det döda huvudet hon håller i en av sina händer är helt enkelt en besegrad demon som representerar människans ego.

    Inget konstigt alls alltså med denna snälla, men skitläskiga gudinna!
    Men för att skrämmas lite så här innan påsk så kommer här ett klipp från nämnda Indiana Jones-film. Enjoy!

    Obs! Varning för human sacrifice-scen med 80-tals CGI…

     

     

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Väsen, myter och vidskepelser

    Gudar och gudinnor utan like del IV – Quetzalcoatl

    Okej, bara det namnet förtjänar egentligen ett eget inlägg… men here we go!
    Jag minns att första gången jag stötte på Quetzalcoatl var när jag spelade Age of Empires II för en massa år sedan. Då körde man campaign som aztekerna vill jag minnas, och emellanåt fick man lyssna på en berättelse om en “örnkrigare”. Denne krigare kom från Tenochtitlán (dagens Mexico City), som var huvudstad i aztekernas rike, och han berättade bland annat om den fruktade ormguden…

    Iallafall!
    Quetzalcoatl (som betyder befjädrad orm) var vindarnas och visdomens gud, och han framställs ofta som just en orm med fjädrar. Ursprungligen tros Quetzalcoatl vara en toltekisk och eventuellt mayansk gud, som senare antogs av aztekerna. De mesoamerikanska folken levde ju ganska tätt inpå varandra så det är inte speciellt konstigt att även deras gudar och myter förenades och/eller lånade attribut från varandra.

    Just ormar var ett djur som var ofta förekommande i bland annat mayansk och aztekisk mytologi. Ormen tillskrivs egenskaper som rör allt ifrån budskap från underjorden, till makt över regn och fertilitet.
    Quetzalcoatl var även prästerskapets gud, och han framställs ofta som en av de viktigaste gudarna.
    Det sägs även att när spanjorerna kom till Amerika med Cortés i spetsen, så trodde aztekerna att det var Quetzalcoatl som kommit tillbaka till Jorden. Detta är dock inget som kunnat fastställas, men på sätt och vis kan man ju förstå att aztekerna och deras kung måste blivit ganska hänförda av alla dessa märkliga män i rustning, som talade ett helt okänt språk…

     

    Bild

    Quetzalcoatl i sin mänskliga form, med ormen i ena handen. Avbildningar liknande denna är ganska karakteristiska för aztekerna och andra mesoamerikanska kulturer. Mycket färg och konstig anatomi!

     

    Bild

     

    En av sakerna som utmärker aztekisk och annan mesoamerikansk mytologi är att man hade väldigt många gudar! Dessa gudar är sedan kategoriserade i till exempel Stjärngudar och “Nattens herrar”. Dessa styrde ofta en dag eller natt i taget och bildade på så sätt kalendrar av olika slag. (Vi har väl alla hört talas om Mayakalendern till exempel..?)
    Man lät alltså gudarna “turas om” att vara dominerande istället för att ha en specifik huvudgud, som många andra kulturer hade. Ganska smart ändå!

    Så, nu har vi avhandlat en del av den amerikanska kontinentens myter. I nästa del tänkte jag att vi ska ta klivet in i en ännu mer exotisk och skrämmande guds värld… I’ll see you then!

     

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Naturligt

    Ute på tunn skare

    Ni vet när man planerar att göra nånting en kväll, och allt bara blir precis så där perfekt som man tänkt sig?
    Inte jag heller.

    Tanken idag var att åka på en utflykt i Skäggesta några kilometer från Uppsala. Och det gjorde vi ju förvisso. Jag hade dock planerat att fånga en gyllene för-vår-solnedgång på bild med den milda vårbrisen i ansiktet.
    Men tji fick jag!
    Det har varit plusgrader och strålande sol här hela dagen idag, och när vi cyklade till gymmet imorse så märkte jag att jag äntligen kan växla på cykeln! Det är ett av många vårtecken för mig. Så fort det blir under nollstrecket så fryser nämligen växlarna på min cykel, och jag får finna mig i att cykla på ettans växel hela vintern… Men idag var det alltså fritt fram att växla på cykeln, vilken lyx!

    I alla fall: Utflykten till Skäggesta blev precis så där som man inte hade tänkt sig. Molnen hopade sig precis när vi åkte, men solen sken ganska starkt till och från, så det kändes ändå som att det fanns okej chanser.
    Men nä, is-blåst i fejjan, kissnödigt och mediokert kan få sammanfatta det hela. Allt som allt blev det typ 10 bilder från min hittills kortaste fotorunda…

    Av någon anledning så har den här vintern gjort mig så extremt opepp på just vinter. DEN TAR JU ALDRIG SLUT!!
    Har nog aldrig längtat så mycket efter våren och sommaren…

    Fick iallafall känna mig som en alv en stund när jag kunde gå på skaren utan att sjunka ner i den halvmeterdjupa snön. Alltid nåt!

     

     

    Så, nej tack till isande vindar och snö överallt… give me spring!
    Efter denna skitkorta fotorunda bestämde jag mig för att inte fota nåt mer förrän våren är här på riktigt… inte utomhus iallafall, och därmed basta!

     

     

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Historiska ting

    “Ta mig tusan djäflar var icke Gustaf III en stråle af det eviga ljuset!”

    Det lär den kände bildhuggaren Johan Tobias Sergel ha utbrustit under en högtidlig middag i januari 1808.
    Denna middag hölls för att fira att man tidigare den dagen avtäckt den stora statyn av Gustav III som står på Skeppsbrokajen i Stockholm (som Sergel dessutom hade skapat).

    Gustav III må ha haft många emot sig under sin tid som kung, men jag är benägen om att hålla med Sergel… Denna kung är en stråle av ljus från en avlägsen, men ändå närliggande tid. Vår siste “enväldige” kung om man så vill, innan parlamentarismen tågade in för att stanna.

    Och ikväll ska vi (jag) tända ett extra litet ljus till minne av teaterkungen, för det var nämligen på denna dag för 226 år sedan som Jacob Johan Anckarström sköt honom på den ökända maskeradbalen.
    Kungen dog inte på fläcken, utan först två veckor senare av komplikationer från skottskadan.

     

    Bild

    Statyn på Skeppsbrokajen

     

    På Livrustkammaren kan man spana in dräkten som Gustav III bar på maskeraden.
    Man kan även få klart för sig hur kort han var.

     

     

    Önskar er alla en fin helg!
    Själv ska jag minsann försöka ge mig ut med kameran i helgen. Det var typ en månad sen sist, men jag har liksom inte haft tillfälle.
    Oh well, plusgraderna är på väg, så off we go!

     

     

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Okategoriserade

    Från kaos till ordning

    God dagens!

    Är det inte dags att jag visar lite av vad det är som har hållit mig extremt sysselsatt den senaste tiden??

    -Jo!

    Som bekant så är det totalt flyttkaos med allt vad det innebär som dominerat mitt liv, åtminstone sedan i torsdags. Även om jag tyckt att denna flytt varit den bästa i mitt liv så är det ändå alltid drygt att inse t.ex. hur jäkla mycket saker man har, samt hur TUNGA dessa saker är!

    I fredags var det nämligen dags att dra det “stora” flyttlasset med min säng (som nu förvaras hemma hos min mamma), och min soffa.
    Soffan blev ett kapitel för sig. Vi hade planerat duktigt och röjt i Mickes förråd för att få plats med den där. Toppen!
    Det är ju alltid lite trixigt att vinkla en soffa genom dörrar och liknande, men det här var liksom tvärstopp… Efter lagom mycket trixande så inser vi väl framme vid förrådsdörren att soffjäveln är för stor för att få in genom förrådsdörren…
    Ett ord som jag ogärna använder är omöjligt, men det passade väldigt bra i denna situation. Vi kunde tagit dit alla matematiker och flyttgubbar i världen, men alla hade insett samma sak: Det går inte! Soffan är för stor! Alternativt förrådsdörren är för liten och korridoren för smal!
    Så efter en stunds grubblande kommer vi fram till den enda vettiga lösningen: Våld.
    En hammare och ett par starka Micke-slag senare så är förrådsdörren betydligt rymligare!

    För att göra en lång historia kort så är soffan på plats i förrådet och allt är i sin ordning.
    Möblerna är ihopsnickrade, böckerna uppradade i hyllorna och TV-spelen inkopplade!

    Efter många om och men bor vi nu äntligen ihop på riktigt i världens mysigaste lägenhet, och så här ser det ut i stora drag:

     

     

    Jag är ingen inredningsexpert, men en grej jag gillar är personliga detaljer som smälter in lite i hemmet. Har ganska svårt för stiffa stilrena hem som är modernt nu.
    Jag tycker det ska synas vem som bor där liksom!

    Hos oss är det t.ex. en salig blandning av skitmånga Marvel-tidningar och böcker, historisk litteratur och en del klassiker…
    Har själv precis börjat på Dan Browns senaste alster Begynnelse! Är ju ingen bokmal, men hans böcker brukar svepa iväg mig och få mig att fundera en hel del. I like!

    Mera symbios!
    Här ser vi Metroplex från Tranformers tillsammans med sten-Anubis.
    Jag tror de kommer bli bästisar for real!

    Och sist men inte minst: Sally!
    Hon hittade genast den mest kattvänliga plats man kan tänka sig – i sängen med duntäcke, fleeceöverkast och världens mjukaste filt. Hon brydde sig inte ens om att titta runt så värst mycket i sitt nya hem, utan såg bara filten direkt och sa “Här ska jag vara!! Det här är min plats!!!”

     

     

    Så, nu bor jag alltså i yttersta kanten av Uppsala, typ 2 kilometer från där jag bodde innan… och jag stortrivs redan!

     

     

    Until next time!

     

    Loading Likes...
  • Väsen, myter och vidskepelser

    Gudar och gudinnor utan like del III – Frigg

    En mytologi som är ganska svårtolkad, men icke desto mindre intressant tycker jag är den gamla nordiska mytologin!
    Det är ju trots allt knappt 1000 år sedan asatron och dess traditioner fortfarande var dominerande i större delen av det som då var Sverige. Till viss del lever ju de gamla sagorna och väsendena kvar i vår folktro, om än i lite förändrade skepnader och med andra namn än de fornnordiska.

    För oss i Skandinavien är asarna i Valhall mer eller mindre obligatoriska att lära sig om. Men vad kan vi egentligen utröna om mytologin ur de få källor som finns från den här tiden?
    Vi har skalder i den Poetiska Eddan som de främsta samtida litterära källorna, även om Eddan innehåller en del skrifter som är skrivna långt efter kristendomen gjort sitt intåg…

    Utöver Eddan så har vi även runstenarna där sagorna bokstavligen är ristade i sten! Där är det svårt att misstolka eftersom runskrifter ofta är ganska sakliga och kortfattade.

    Detta inlägg ska dock specifikt handla om en gudinna (asynja) som kan sägas vara den mäktigaste av dem alla – Frigg.

    Morgonstjärnan Frigg tillbads som en beskyddare av äktenskapet och framställs som Odens maka och mor till deras gemensamma barn. Men framförallt var Frigg kraftfull eftersom hon kunde sia om människornas framtid…

    Bild

    Det som jag tycker är lite synd med den nordiska mytologin är att det nästan inte finns några samtida avbildningar av gudomarna.
    Man reste inga stora statyer som grekerna och romarna gjorde. Så hur asarna och asynjorna såg ut vet vi egentligen inte. De bilder vi oftast ser av dem är efterkonstruktioner och inte alltför sällan nationalromantiska tolkningar av en svunnen värld…

    Vi vet dock att gudarna hade vissa attribut, till exempel Oden som enögd, och Freja som den vackraste.
    Men hur Frigg egentligen kan ha sett ut får vi bara fantisera om tills vidare. Man kan i alla fall tänka sig att hon hade en hel del pondus eftersom självaste Oden valde henne till maka!
    Enligt en del tolkningar ska till och med Frigg och Freja ha varit samma gudinna från början. För precis som Artemis i Grekland, så tros Freja från början ha varit en natur- och fruktbarhetsgudinna som dyrkades långt före vendeltiden och den klassiska asatron tog form.

    Bild

     

    Det är möjligt att hon senare “utvecklades” till en egen gudinna med ett liknande namn, men hon tillskrevs andra egenskaper och krafter än Frejas.
    Frigg sägs ha sin hemvist i Fensalarna, eller “sumpsalarna” i Gladsheim. Då är det inte kaffesump man menar, utan våtmarker. Och våtmarker och myrar är ju inte sällan förknippade med fruktbarhet, precis som Freja.
    Det är också ett vanligt antagande att vår veckodag fredag är hämtat från Friggs och/eller Frejas namn. Personligen kan jag tycka att det verkar lite långsökt, men vad vet jag..? Är det något jag lärt mig inom historieforskning så är det att en tolkning aldrig är slutgiltig!

     

    Until next time!

     

    Loading Likes...