• Foto,  Historiska ting,  Naturligt

    Ett kärt återseende

    Några av er kanske minns när jag var och besökte Linnés Hammarby för några år sedan, som jag skrev om i detta inlägg.
    Well, idag var det dags för ett återbesök på en av de absolut finaste platserna jag känner till!
    Det blev en skaplig kontrast mot senast jag var där, när allt stod i full blom och luften var härligt varm – Nu sken förvisso solen, men helsike vad det blåste! Antar att det är någon efterverkning från stormen som drog förbi i veckan..?
    Själva byggnaderna i Linnés Hammarby är stängda för säsongen nu, men det hindrade mig inte från att ströva omkring i markerna och beundra skönheten på denna plats. Jag tror på riktigt inte att det här stället kan se dåligt ut, någon tid på året.


    Även om vinden låg på så blev ljuset väldigt skiftande och vackert.
    Det grådassiga november känns långt borta, inte sant..?
    Stigen upp till Linnés Naturaliemuseum. Här lär han ha vandrat många gånger…
    November gjorde sig dock tyvärr påmint ganska snart om att solen var på väg ner…
    …och då får man ta sin osynliga kvast och ge sig av!
    Jag hann i alla fall ta en titt på mitt kära soldattorp igen. Och inte en bålgeting i sikte!
    Hammarbyn är omgiven av skogspartier, så helt plötsligt snubblar man över lite trattkantareller. Den här platsen har ju för fasen allt!
    Vet dock inte om de är så goda att äta så här års..? De lär ju vara lite vattniga tänker jag.
    Kilometer efter kilometer av gärdsgård omgärdar en här.
    Höstens fallna skörd. Denna äppelsort kallas tydligen för Ribston.

    Jag ska nog åka hit i vinter också och se hur landskapet ser ut i glittrande snö. Det måste ju vara minst lika trevligt!

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting,  Okategoriserade

    Te och Gammalegyptisk terapi i mörkret

    Hej på er!

    Jag tänkte egentligen bara kika in och önska er en skön vecka och framgång i vad ni nu tar er för! Det gäller ju att ta vara på de ljusa stunderna i dessa (bokstavligen) mörka tider.
    Själv tillbringar jag dagarna här hemma med tekoppen i högsta hugg (varvat med en och annan espresso, hehe). Jag läser en kurs i avancerad Gammalegyptiska just nu och jag älskar verkligen mina förmiddagar då jag kokar en kopp te och försvinner in i egyptiernas idévärld…


    Hur fin är för övrigt inte denna tekanna…
    …som kan delas i både kanna och kopp! <3
    Ja så här sitter jag då för det mesta och läser mina texter, som en filt-Buddha.
    Gammalegyptiska är för övrigt den första stora “fasen” i språket, och inte att förväxla med fornegyptiska som är ett mer generellt begrepp för allt möjligt inom kulturen…
    Här berättar adelsmannen Ankhtify om hur han storsint hjälpte sina medmänniskor under svåra tider.

    Det är lite terapeutiskt att translitterera och översätta hieroglyfer. Som att lägga ett flertusenårigt pussel där man aldrig kan vara 100% säker på att man lagt bitarna rätt.
    Men att människor från en så svunnen tid ändå kan tala till oss idag och berätta om sina liv, sina prioriteringar, familjer, vänner och upplevelser – Ja, det är otroligt fascinerande! Man vill ju gärna tänka att vi har utvecklats som civilisation sedan antiken, men jag vette fasen om man kan säga det egentligen. Visst teknologin är ju något helt annat nu, men på det mentala planet tror jag vi människor fungerar som vi alltid gjort. Det blir så himla uppenbart ibland när man läser texter från förr, framförallt om de kommer från den privata sfären och man får en inblick i vad människor faktiskt oroade sig för. Det finns till exempel en text från Mellersta riket (ca 2000-1700 f. Kr) där en man är förtvivlad över samtiden, egoismen och vad det ska bli av mänskligheten… känns det igen?
    Från Nya riket finns privata brev bevarade där makar anklagar varandra för otrohet, lata ungdomar, dåliga chefer, dåliga löner, och mycket annat…
    Yay humanity! 😀


    Önskar er alla en fin vecka!


    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting

    Roaming Rosersbergs slott

    Förra veckan var det dags för slottsbesök igen! Denna gång gick resan mot inget mindre än Rosersbergs slott i Sigtuna kommun. Slottet byggdes ursprungligen på 1630-talet, men i stort sett hela dess nuvarande utseende är skapat under andra halvan av 1700-talet, det vill säga i sengustaviansk anda.
    I anslutning till slottet finns även ett slottshotell och café som jag dock inte hann besöka denna gång, då jag mest åkte dit för att fota inför en fototävling.


    In other news har jag nu formaterat om en av hårddiskarna på min speldator. Jag använder den även till fotoredigering eftersom den är mer kraftfull än min vanliga laptop, och den kan (vanligtvis) köra både Lightroom och Photoshop samtidigt, + extra hårddiskar och kortläsare. Dock märkte jag att redigeringen snodde så sjukt mycket diskutrymme och en dag sa Photoshop bara “Nej nu jävlar är det dags att ta tag i det där och fixa mer space!”
    Sagt och gjort. Det gick såklart inte smärtfritt som man hoppats och flera googlingar och youtubers konsulterades, dock utan framgång. Men efter att ha bråkat en stund gick det som sagt vägen, och nu ska jag börja hålla lite bättre koll och rensa bland bilderna med jämna mellanrum.
    Tror ni jag kommer komma ihåg det..? Antagligen inte, men det återstår väl att se.

    Här kommer i alla fall ett axplock från Rosersberg!


    En imponerande vy!
    November är som bekant inte min favoritmånad, men det uppstår ändå en hel del stämningsfulla situationer under denna tid…
    Dock mörknar det väldigt fort, så är man inte ute typ senast klockan tre så missar man ju det mesta vad fint ljus heter. Eller ljus överhuvudtaget…

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Övernaturliga ting

    Kaïro – den förvirrande skräcken

    Okej, jag vet att Halloween var för några dagar sedan, men jag måste bara tipsa om en film jag såg för ett tag sen. Det är en japansk film som heter Kaïro (Pulse på engelska) och tillhör en av mina favoritgenres – skräckfilm!

    I alla fall. Jag såg som sagt nämnda film, och sedan har jag inte riktigt kunna släppa den. Grejen är att jag inte kan säga att jag fattade vad den egentligen handlade om. Om någon bad mig om tips på skräckfilm så skulle jag rekommendera Kaïro direkt, men jag skulle absolut inte kunna förklara storyn… Och visst, det finns ju en del såna filmer där man sitter i princip hela filmen och undrar vad fasen det är som händer. Det är ju dock ofta lite Hollywood ändå över såna filmer (typ Inception), men detta är verkligen så långt ifrån Hollywood man kan komma.

    Det är som sagt en japansk film från 2001 – en tid när internet hade blivit en vardagsgrej för de flesta.
    Kaïro handlar om just internet. Om jag ska försöka mig på någon typ av förklaring, så handlar den om hur ensamhet förstör oss och i filmen blir de ensamma till märkliga spöken. Ett par personer ser detta på nätet genom konstiga klipp och ljud, men även i sina verkliga liv. Det låter ju ganska generiskt, men jag kan inte förklara det på nåt bättre sätt. Om någon av er sett filmen får ni gärna fylla i!
    Då jag är en kräsen storkonsument av just skräck och då gärna just japansk, koreansk och thailändsk skräck, så klättrade Kaïro direkt in på listan!

    Men eftersom jag knappt kan förklara vad den handlar om så kan jag ännu mindre förklara varför den gjorde så starkt intryck på mig. Jag vet bara att den skrämde mig som attan, på ett sätt som jag väldigt sällan blir skrämd på. Jag tror det är något med den genomgående enkelheten i sceneriet, men att samtidigt inte riktigt förstå vad som händer. Dessutom är spökena i filmen sjukt läskiga! De beter sig och rör sig liksom oväntat, så att man återigen inte fattar riktigt vad de vill…


    Årets skräckfilmstips alltså. Jag lyckades hitta en trailer som såklart inte gör filmen rättvisa, men jag tycker ändå att man får en känsla av hur filmen är upplagd.

    Så, gillar ni skräckfilm och inte har sett Kaïro – se den nu, you’re in for a treat!


    Until next time!

    Loading Likes...
  • Historiska ting

    Cruising Krusenberg

    Hejhopp! Veckans inlägg blev visst lite senare än planerat av olika anledningar, men mest på grund av en superintensiv pluggperiod just nu (hejdå nästan samtliga helger ett bra tag framöver)!
    Hur som helst har jag och Micke varit i väg för att fira vår 3-årsdag på herrgården Krusenberg mellan Knivsta och Uppsala. I grevens tid dessutom, eftersom Uppsala kommun precis fick lite smäll på fingrarna för att spridningen av Covid ökat här. Vi får väl se om det hjälper eller om de flesta fortsätter att bete sig ungefär som vanligt…

    Så ja, jag vill gärna rekommendera Krusenbergs Herrgård, men kanske inte just nu då, även om de mig veterligen håller öppet.


    Vi slapp undan regn för det mesta, även om vädret var lite grådassigt i allmänhet.
    Mäktiga ekar hör herrgårdslivet till!
    Vi fick nöjet att bo i Tessinska flygeln, uppkallad efter arkitekten som ritade bland annat Drottningholms slott och Stockholms slott!
    Och titta!! Fasaner utanför fönstret! Okej, fasaner är knappast jätteovanliga i Sverige, framförallt inte i sådana här miljöer.

    Nu väntar lite Halloween-marsipan och artikelskrivande för min del.
    Min artikel handlar för övrigt om synen på kunskap och pseudovetenskaplig arkeologi, och i och med det jag har läst några böcker av pseudovetenskapliga författare. Jag måste nog berätta mer om det i ett eget inlägg någon gång, men under tiden kan ni ju roa er med att googla på Erich von Däniken och fnissa lite!


    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Naturligt

    Gryning, dag och skymning

    Med mörkrets tid i annalkande så tänkte jag dela med mig av mina senaste fotobravader strax utanför Uppis. Väderleksrapporten lovade dimma en av dagarna, så jag såg till att masa mig upp i ottan för att försöka fånga lite moody höstbilder. Men tji fick jag! Ljugrapporten hade såklart helt fel och jag möttes istället av en strålande gryning med en pastellfärgad soluppgång… Jag klagar förvisso inte på det – höstsolen är ju underbar, och dimman kommer säkerligen krypande någon annan dag. Kanske rent av på självaste Alla Helgons dag..?

    Det eviga motivet… tröttnar aldrig!
    En trött sol som knappt orkar sig upp över kullarna
    Det är ändå väldigt fascinerande att vara ute i tidig gryning och se hur snabbt landskapets skepnader förändras tack vare solljuset. Här är samma plats som första bilden fast ca 25-30 minuter senare.
    Dagtid! Björkar måste för övrigt vara ett av de mest tacksamma motiven för landskapsfoto. De gör sig bra på olika sätt under alla årstider!
    Även Fyrisån har sina ljusa stunder
    …liksom de bruna fälten runt omkring.
    Okej, det blev bara en bild från skymningen, men den blev ändå riktigt bra tajmad, right?!

    Har för övrigt märkt att kompositionen i mina bilder har blivit så mycket bättre sedan jag började fokusera manuellt. Man måste liksom verkligen fundera på vad man faktiskt kan/ska ta med på bilden. Definitivt mer tidskrävande, men slutresultatet blir desto bättre!

    Just det – på vår lokala Ica har de tagit in julmust sedan någon vecka. Jag har givetvis köpt på mig ett lager som jag tänker ska ackumuleras vecka för vecka så att det räcker fram till påsk (det gör det dock aldrig). En kompis till mig blev nästan lite förskräckt över att jag kan dricka julmust redan nu, det ska vänta till “åtminstone slutet av november”!
    Vad säger ni?? Är ni pro-julmust när som helst, eller ska man hålla på principen och vänta in julen på riktigt? 🙂

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto

    Livsplanering, höst och Edward Blom

    Ett inlägg i veckan borde vara optimalt för min del. Då hinner jag fundera ut någon form av vettigt inlägg, fota lite och kanske rent av råka ut för någonting spännande som jag kan skriva om!

    Jag tänkte i alla fall dela med mig av veckan som gått, och vi börjar med inget mindre än ett av mina bättre inköp den senaste tiden:
    En Life Planner! Jag vet inte vad de kallas på svenska? Livsplanerare..?
    Oavsett är denna lilla pryl guld värd för oss som älskar att planera och ha ett klart och strukturerat schema över våra liv. Själv har jag alltid varit väldigt förtjust i almanackor och kalendrar av olika slag och den här “livsplaneraren” är väl åt det hållet, men med bättre översikt. Jag har försökt att använda mobilens kalender, men man får inte alls samma överblick i den vilket stör mig, och dessutom måste man öppna kalenderappen hela tiden när man behöver se den. Då är det helt enkelt mycket smidigare med en bok som bara är dedikerad till just detta!
    För mig finns inget mer stressande att hålla en massa saker i huvudet, så att kunna skriva ner allt från föreläsningar, deadlines, födelsedagar, inköp och att-göra listor på ett och samma ställe är helt optimalt. I början av året köpte jag en filofax och tänkte att den skulle kunna fylla just detta behov, men allt blir pyttelitet så överblicken blir inte alls bra, även om den är smidig att ta med sig. Så det fick helt enkelt bli en förbättrad, allt-i-ett variant!

    A4-formatet är precis lagom stort för att få en bra överblick.

    Förutom att börja fylla i min livsplanering för glatta livet så var jag även ute en sväng med kameran för att fånga hösten!


    Höstfärgerna är fortfarande vid liv, men börjar väl tunnas ut mer och mer nu…
    Det blir mörkt fort nu, och när man dessutom blir jagad av en höstförvirrad bålgeting gäller det att raska på upp för Tunåsen!


    I övrigt har jag även läst ut Edward Bloms biografi “I full blom”. Jag läser vanligtvis inte biografier, men eftersom jag gillar Edward så kunde jag såklart inte låta bli. Och det är jag glad för! Edward Blom är ju en färgstark person på många sätt, och jag kan förstå att man kanske tycker att han är för mycket ibland. Men att han är duktig på att prata råder det inga tvivel om, och jag skulle säga att han faktiskt är ännu bättre på att skriva! Man lär sig alltid någonting nytt när han uttalar sig, oavsett om det handlar om tysk litteraturhistoria eller Stockholms krogutbud.
    I den här boken beskriver han bland annat händelser ur sitt liv, sitt kändisskap, sina arbeten, blandat med djupare filosofiska och religiösa tankar. Definitivt läsvärd!



    Och om ni (liksom jag) gillar Edward så kan jag även slå ett slag för podcasten Edward Bloms smörgåsbord som han gör tillsammans med sommeliern Mats Ryd (OBS! Se till att inte vara hungriga när ni lyssnar, då det är mycket prat om god mat mest hela tiden!).
    Fokus är såklart på mat och dryck av alla tänkbara och otänkbara slag, men även etikettsfrågor, kulturhistoria, roliga anekdoter och annat skoj tas upp i podden. Helt enkelt supermysig och lärorik lyssning!


    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Historiska ting,  Naturligt,  Okategoriserade

    Tiden går!

    And just like that… så har det gått typ nio månader sedan mitt senaste inlägg. Det har ju varit ett aktivt val av mig att låta bloggen gå på sparlåga de senaste åren. Men att det skulle gå nästan ett år mellan inläggen var nog inte tanken. Det skumma är att jag inte har någon egentlig förklaring, jag har haft tid och lust att blogga, men det har bara inte… blivit av! Det har känts som en enorm tröskel att sätta mig ner med alla nya uppdateringar på hemsidan, redigera foton, och dessutom försöka klämma ur mig någon form av intressant text…

    För ett par år sedan kunde jag ju blogga dagligen och allt bara kom av sig självt i princip. Men nu vet jag inte. Det är som en osynlig vägg som blockerar (som antagligen bara är i min hjärna).
    Funderade på om det skulle hjälpa att ha någon form av målsättning med bloggen, typ ett inlägg i veckan? Sen behöver det inte vara århundradets mest intressanta inlägg, men då blir det någonting i alla fall! Då blir jag kanske motiverad att plocka upp kameran lite oftare med..?

    Hur som helst! Livet har ju rullat på och det här året har dessutom varit lite speciellt, minst sagt, på grund av pandemin.
    I våras tog jag min kandidatexamen i egyptologi, och för ett par veckor sedan påbörjade jag masterprogrammet i samma ämne! Det är visserligen spännande, men mycket att göra och fundera på hela tiden. Plus att det är så sjukt tråkigt att ha undervisning via Zoom. Det går ju inte att göra så mycket åt, men engagemanget för plugget sjunker ganska rejält när man i princip aldrig får träffa varken lärare eller klasskamrater… Oh well.

    Jag kan i alla fall berätta att jag även blev tilldelad ett stipendium i våras, vilket gjorde mig överlycklig eftersom jag bara har en termin kvar med CSN. Alltid nåt!
    Och just det, jag och Micke förlovade oss tidigt i somras! Det var ingen superstor grej egentligen, vi hade pratat om det ganska länge, men aldrig kommit till skott riktigt. Men nu blev det äntligen av och jag kan kalla mig fästmö istället för sambo. Yaay!

    Min kamera har även den gått på sparlåga, men lite bilder har det blivit under året. Som de flesta andra tillbringade vi sommaren hemma till största delen, men det blev en kort roadtrip till Småland och Öland i alla fall!

    Förlovnings-picknick på midsommar!
    Påsken tillbringade vi på Södertuna slott utanför Gnesta. Rekommenderas om man gillar slott/herrgårdslivet!
    Under roadtripen bodde vi i Kalmar och åkte sedan över till Öland under dagarna på utflykt. Men ett besök på Kalmar slott var såklart nödvändigt!
    Lite nightmare-fuel så här en lördag.
    Vi var givetvis inte ensamma på Öland, varken vid turistattraktionerna eller på vägarna. Men vi hade dock lyckats tajma vår resa, då den värsta massan kom dit veckan efter oss.
    (Här ser vi för övrigt den återställda järnåldersborgen Eketorp!)
    En tur upp i Långe Jan hann vi med! Det syns så klart inte på bilderna, men fy fasen vad det blåste kallt från alla håll! Ingen ljum sommarbris här inte!
    Borgholms slottsruin
    Vraket Swiks ligger sedan 1920-talet strandat på norra Öland. Om man läser om vraket så inser man snabbt att ingen kom till nån större skada när det förliste, men det är ju lite spännande (och tragiskt) att tänka på hur många vrak det finns där ute vars besättnings öde ingen har en susning om…
    Ja som ni ser var vi inte direkt klädda för beachen, men det gjorde inte så mycket eftersom jag föredrar icke-värme alla gånger. Även på sommaren.
    Kallt, ja!

    En liten inblick i våren och sommaren som gått alltså! Även om hösten är fin så ser jag aldrig fram emot mörkret som är oundvikligt så här års… Jag blir trött och deppig, framförallt under november som tillsammans med mars är de absolut hemskaste månaderna på året!

    Har funderat lite på om folk ens läser bloggar längre..? Eller om det bara är youtube och andra videoformat som gäller. Man kan ju knappt läsa en nyhetsartikel nuförtiden utan får istället upp en video som berättar nyheten. Störigt indeed!

    Jag önskar er alla hur som helst en fin helg!
    (Och nu har jag skrivit på internet att jag ska lägga upp ett inlägg i veckan, så nu måste jag väl hålla det eller hur?) 🙂

    Until next time!

    Loading Likes...
  • Foto,  Naturligt

    Kiruna med omnejd

    Okej, det tog ett tag innan nästa inlägg kom, men bättre sent än aldrig som man brukar säga!

    Jag är så taggad på att visa bilderna från resan till Kiruna vi gjorde i somras. Vi var bara däri två dagar, så det blev ett maxat schema med fjällen i fokus!

    Men först tog vi såklart en titt på den vackra träkyrkan som Kiruna är känt för. Strukturen är tänkt att efterlikna en samekåta.
    Monument över den lokala hjälten och stadens grundare – Hjalmar Lundbohm!
    Men sen var det dags att dra vidare mot resans höjdpunkter, Abisko och Björkliden! Vi hade en hyrbil för att kunna stanna till på olika ställen längs vägen.
    Just Torneträsk-regionen ligger mig varmt om hjärtat eftersom jag varit och bott där i omgångar ända sedan jag var liten. Här på stationen brukade vi hämta vatten, men jag tror dock inte man kan göra det längre…
    I väntan på vintern…
    Här passerar även malmtågen titt som tätt med sina 52 vagnar, på väg till och från Narvik!
    Tröttnar aldrig på vyerna här!
    Stiligt värre – Lapporten!
    En kuriosagrej om mig är att jag var sjukt skillad på att rita i Paint när jag var yngre, och jag ritade av en bild av Lapporten som blev supercool!
    Väl i Björkliden skulle vi gå en bit upp mot stugan som ligger ca 9 km upp från vägen. Men vi gick kanske 2 kilometer max… Men nästa gång så!
    Man får i alla fall se mycket fint på den korta biten!
    Just det. SNÖ! Mitt i sommaren! Det måste man ju springa ut på trots risken att det börjar glida.
    Jag har inte varit här jättemånga gånger på sommaren, utan mest på vintern/våren, så det är lite märkligt för mig att se Torneträsk helt utan is och snö.

    Så! Det var en liten throwback till resan i somras! Det är ju alltid lite mysigt att titta tillbaks på “gamla” bilder och detta var inget undantag. Speciellt inte nu när vintern här i Uppis är helmysko… det regnar och är plusgrader typ varje dag!
    Men så verkar det som att de flesta har/har haft en trist vinter vädermässigt lite överallt i Sverige..? Nåja, februari är ju också en vintermånad så man kan ju alltid hoppas att det blir NÅN form av vinter…

    Ta hand om er så hörs vi snart!

    Loading Likes...